Tillåtna att få söka asyl
Skvallertorget i Norrköping inför manifestationen och demonstrationen För en human migrationspolitik lördagen en 28 mars 2026.
De som klarar sig igenom sållningen i samband med screeningen går vidare till normal asylprocess och får lämna gränsförfarandet för ett annat mottagande, det vill säga ett läger längre bort från gränsen och som nu anses ligga på EU-territoriet.
Asylprocessen kan också ske i andra EU-länder enligt en uträkning om överflyttning till andra medlemsstater när ett land har tagit emot mer än 30 000 sökande på ett år. Detta beskrivs som en solidarisk handling medlemsstaterna emellan. Pakten talar aldrig om solidaritet med människor på flykt. Skyldigheten att ta emot människor kan ersättas med annan hjälp – pengar eller tjänster som till exempel transport av utvisade. Sveriges nuvarande regering har valt detta framför att ta emot människor i nöd.
Asylprocessen gäller nu ärendet i sak, alltså orsaken till flykten.
Handläggningstiderna i asylprocessen har fastställd maximitid till 6 månader, gärna kortare, vid speciella situationer (de beskrivs i Asylprocedursförordningen) kan tiden förlängas med ytterligare 6 månader. Det finns diverse tider angivna för olika situationer. Ledord är effektivitet. Rätt till kostnadsfritt juridiskt biträde finns inte vid första instans (hos Migrationsverket) men finns vid överklagan (ingår i t ex Europakonventionens listade rättigheter) förutsatt att sökande inte redan har hjälp eller har egna pengar. Sökande har i stället rätt till rådgivning och hjälp att lämna in ansökan, i Sverige blir det en timmes rådgivning inklusive tolk, i speciella fall två timmar. Att personen/personerna har förstått informationen ska konstateras genom skriftlig förfrågan och svar.
En förbättring är att det blir obligatoriskt att personliga intervjuer ska spelas in.
Uppehållstillstånd ska initialt gälla för minst 3 år för personer med flyktingstatus och minst 1 år för personer med alternativt skydd. Vid förlängning ska tiden gälla för minst 3 respektive 2 år.
De som får avslag ska ut ur EU på snabbaste vis. För den som inte kan återvända till ”hemlandet” väntar nu snart deportationsläger i 3e land.
Kriterierna för att beviljas asyl finns i Skyddsgrundsförordningen och ska vara lika i länderna. Grunden är som tidigare flyktingstatus och alternativt skydd. Flyktingstatus följer Genevekonventionens definitioner. För alternativt skydd gäller risk för allvarlig skada bland annat på grund av urskillningslöst våld i samband med internationell eller intern väpnad konflikt. Familj är fortfarande kärnfamiljen där barnen är upp till 18 år. Det finns smärre förbättringar som att det räcker nu med att familjerelationer har etablerats före ankomst till EU, inte som tidigare bara i hemlandet. Vuxna barn beroende av föräldrarna för försörjning får ingå, det verkar syfta på barn med svår funktionsnedsättning.
Familjemedlemmar har som tidigare rätt till uppehållstillstånd även om de inte uppfyller kriterierna för skydd. I Sverige vet vi nu hur tillfälligt detta skydd är eftersom 18 åringar utvisas och inte längre anses höra till familjen. Även om 18-årsgränsen kanske ändras efter det enorma trycket på regeringen verkar det bara bli en smärre ändring,
Som familjemedlem ska vuxna syskon till ensamkommande barn kunna räknas. (Innebär det att det ensamkommande barnet inte är ensamkommande längre?) Minderåriga barn till en annan make/maka i ett polygamt äktenskap ska kunna erkännas. Det ställs större krav på förmyndare och godemän för ensamkommande barn, och de ska kunna bytas. Det ska tas större hänsyn till kön, sexuell läggning och underåriga. Bevisbördan ligger hos den sökande men det är förbud mot detaljerade förhör eller närgångna tester a sexuella vanor.
Förordningen om hantering av asyl- och migrationsregler är i mycket sig likt, som att ansökan ska göras i landet en har rest in till, landet som har gett visum etc. Vid asylansökan i ett transitområde på en flygplats blir det berörda landet ansvarigt för asylprocessen. En splittrad asylsökande familj ska återförenas enligt olika regler och skriftliga samtycken. En förbättring är att om en asylsökande har ett examensbevis i ett medlemsland blir det landet ansvarigt om ansökan lämnas in inom sex år efter att examensbeviset utfärdats. För personer med examensbevis från flera länder finns regler om det.
Asylsökandes rätt att stanna på territoriet tills hen har fått beslut av domstol har enligt Asylprocedursförordningen flera undantag. De rör upprepade ansökningar, situationer som involverar en europeisk arresteringsorder eller utlämning till ett land utanför EU (förutsatt att det inte finns risk för refoulment, som ofta avgörs i domstol). Jag tror det är samma som nu men med ett nytt tillägg om den allmänna säkerheten som ett skäl till att inte få invänta svar. Det finns kanske flera anledningar här till att kunna deporteras innan beslutet har kommit.
Det finns fler regler för nekad prövning av asylansökan: En är upprepade ansökningar, som redan har prövats och inte innehåller ”nya relevanta faktorer”. En annan följer principerna om ”första asylland” eller ”säkert tredjeland”, som jag redan har skrivit om. Ännu en är det som kallas sekundär förflyttning, dvs att ett annat medlemsland redan har beviljat sökande internationellt skydd. (Hit räknas de som har fått skyddsförklaring och uppehållstillstånd i Grekland men ingen hjälp till att försörja sig.)
Skyddsgrundsförordningen listar rättigheter för dem som har fått skyddsförklaring och uppehållstillstånd, men de är allmänt hållna. Det står dock att den som har fått skyddsförklaring etc. har rätt att få ut id-handlingar om detta inom 90 dagar. Grekland har ett uselt integrationsförfarande, som bör beskrivas som inget alls för de allra flesta. Går regeln om noll tolerans mot sekundär förflyttning igenom, kommer Grekland snabbt ha ett stort fattigproletariat beroende av ideella organisationers humanitära hjälp och släktingar i andra länder. Fattigproletariat kommer också Sverige ha genom nya lagar om gräns för barnbidrag, krav på kvalificering för bostadsbidrag och en rad andra stöd utöver det grundläggande försörjningsbidraget, som kommer finnas kvar, det vi kallar socialbidrag.
Asylprocedurerna ska effektiviseras, förenklas och harmoniseras med kortare handläggnings- och beslutsprocesser och att det ska vara lika i länderna. Tiden för normal asylprocedur är maximalt 6 månader, som kan förlängas vid komplicerade ärenden med 6 månader till. EUAA (EU:s asylagentur) kommer stå för landinformationer och för kontroller att länderna följer reglerna. Sekundära förflyttningar begränsas (se nedan).
Asylsökande i Sverige ska leva i kollektiva boenden
Asylsökande ska bo tryggt och med respekt för mänsklig värdighet och fysisk och psykisk hälsa. Paktens mottagningsdirektiv fastställer miniminormer om levnadsstandard. Normen är kollektiva boenden. En förbättring är att badrum och toaletter ska vara skilda för män och kvinnor, och att det måste finnas säkra utrymmen för utsatta människor. Asylsökande ska ha rätt att arbeta från 6 månader och gärna tidigare efter att asylansökan har lämnats in. Det står i direktivet en del om förvar och regler för förvarstagande. Ingen får placeras i förvar bara på grund av nationalitet eller att ha lämnat in en asylansökan.
Vi ska komma ihåg att EU-stadgan har frihet som en av de främsta rättigheterna.
I Sverige gäller sedan hösten 2025 att asylsökande ska bo i kollektiva anläggningar. Människorna kommer kontrolleras och kommer kunna bestraffas om de inte tillbringar natten där. Blir de borta flera nätter kan deras asylansökan dras bort. Rätten att röra sig begränsas som det verkar till länet. Barnen ska ha rätt till skola men oklart om det blir skola med andra barn eller om det blir skola i förläggningen. Det är inte klart om civilsamhället kommer ha rätt besöka mottagningsförläggningarna.
En avsikt med förläggningsboende och kontroll är att efter avslag och besked om att lämna Sverige ska människorna enkelt och utan spill kunna föras vidare till återvändandecentrum eller förvar. Förvar är låsta inrättningar för människor som inte är kriminella. Men förvaren är ändå delvis mycket sämre platser att leva på än fängelser. Människorna är inlåsta hela dygnet, har ingen egen privat yta, ska sova i små sovrum med våningssängar för fyra, fem, sex andra i samma situation och som man ofta inte delar språk med. Det finns i princip ingenting att göra på dagarna mer än hänga vid datorer och använda ett litet gym. De flesta kan inte sova på nätterna, förskjuter dygnet, sover på morgnarna och är trötta och hängiga på dagarna. Skulle den inlåste vilja studera finns ingen avskild, tyst yta för det.
Annette Rosengren