Det grekiska lägret Ritsona för människor på flykt, som söker asyl i Grekland. Ritsona ligger isolerat i ett område långt från Aten i ett glest område för småindustrier. Kommer nu svenska mottagningscenter påminna om lägren i Grekland, som har byggts i samverkan med EU. Se längre ner i artikeln. Foto författaren i november 2024.
FRÅN DEN 12 JUNI GÄLLER EU:S NYA REGLER FÖR DEN SOM SÖKER INTERNATIONELLT SKYDD – D V S ASYL.
Se texten från april om vad pakten innebär och att många, som behöver söka skydd, inte kommer få göra det.
För några veckor sedan deltog jag i ett webbseminarium som Migrationsverket höll för civilsamhället om vad som gäller från 12 juni. Sakkunniga från Migrationsverket och polisen föreläste och svarade på frågor.
Pakten gäller formellt från 12 juni. Allt är långt ifrån på plats, bl a lagstiftningen och hur det ska bli med övervakningsmekanismen av rättssäkerheten. Mycket blir tillfälliga lösningar tills vidare, i första hand fram till 12 juli, då ska det mesta vara klart i Sverige. Anpassningen sker successivt. Mottagandedirektivet och mottagandelagen börjar gälla i oktober 2026, med kollektivt boende för alla asylsökande och begränsad rätt att röra sig. Till mottagandet hör att skyddssökande måste följa boendets regler, som att tillbringa natten där och tillåta kontroller, med risk att annars drar ansökan bort, det kallas att samarbeta med migrationsverket.
Ett nytt IT-system ska vara på plats 12 juli. Under mellanperioden kommer kanske en del papper skrivas för hand. Det blir tillfälliga lösningar.
Att den nationella lagstiftningen i enlighet med pakten inte är tagen av riksdagen än, är inte så problematiskt, menar Migrationsverket, eftersom myndigheten är central utlänningsmyndighet i Sverige.
Migrationsverkets främsta samarbetspartner i de inledande stegen är polisen, och uniformerad polis är den första myndighetskontakt, som människor på flykt kommer möta. Polis och migrationsverk kommer vara samlokaliserade på de fyra orterna Malmö, Göteborg (dvs Mölndal), Sigtuna (dvs Märsta) och Boden. Här sker det första mottagandet med screening och gränsförfarande. Samlokaliseringen ska vara på plats 12 juli. Polisen kommer samarbeta mycket med Frontex, EU:s gränsbevakningsstyrka, vilket de redan gör. Det blir också samarbete med kommunerna, regionerna om sjukvården och med civilsamhället.
Inledande screening och uniformerad polis
Mycket av screeningen kommer vara som tidigare – identifiering, resväg, skörhet (som ensamkommande minderåriga, ensamma mammor, tortyrutsatta med mera). Som följd av screeningen skickas människsorna vidare till ordinarie asylprocess eller till gränsförfarandets snabbprocess. Vilket det blir beror på nationalitet (20-procentsregeln – se inlägget från april om pakten) och länder som har passerats. Som jag förstår tar Migrationsverket vid här både för snabbprocess och vanlig asylprocess. Återvändandecenter och förvar för dem, som inte får söka asyl eller får avslag på asyl, tror jag sköts av Migrationsverket medan polisen verkställer tvångsutvisningar.
I Märsta har redan Migrationsverket mottagande, boende och förvar intill varandra och ett återvändandecenter en bit bort. Möjligen är det på samma sätt i Mölndal och utanför Malmö. I Märsta fyller Migrationsverket ett helt kvarter i rött tegel. Det ligger i ett stort småindustriområde nära Arlanda, nåbart på tio minuter med buss varje halvtimme från Märsta station. Promenad tar 25–30 minuter. Till Märsta åker man pendeltåg i 40 minuter från Stockholm central. På ena sidan av Verkets kvarter finns entrén för nyanlända asylsökande, adress Maskingatan, på andra sidan av kvarteret finns det inhägnade förvaret, adress Industrigatan.
Här någonstans i mottagandelokalerna kommer screening äga rum,
Den ska ta max tre timmar enligt Screeningförordningen, eftersom Sverige innebär screening vid nationsgräns och inte vid yttre EU-gräns (max 7 timmar vid yttre gräns). De som ska screenas anses inte befinna sig på EU-territoriet (se text från april om pakten) och anses alltså egentligen aldrig ha varit inne i EU (sic!!). Polisen, som föredrar för oss, talar också om kvarhållandetider på 12 timmar, om kvarhållande som i rättsakterna får ta upp till 7 och 12 dagar – jag hänger inte med – och 12+12 timmar för kvarhållande av personer som inte vill screenas, inklusive transporttider, samt att det kommer fattas förvarsbeslut vid risk för avvikande. Transporterna, som enligt polisen kan bli omfattande när en del anläggningar ligger med långa avstånd från centrum, ska skötas mest på lokal polis.
Från 12 juli kommer screeningen kunna ske helt enligt förordningen. (Vilket kanske innebär att barn först då kommer screenas från 6 års ålder.) 3 myndigheter kommer samverka – polisen, Migrationsverket och sjukvården.
Screeningens sårbarhetsbedömningar görs från 12 juni. Migrationsverket har gjort dem länge i samband med inskrivningar. Men från 12 juni görs de av polisen. Finns kompetensen? Polismyndigheten menar att också i dag gör polisen sårbarhetsbedömningar, och att mycket av det som i övrigt görs vid screeningen enligt förordningen har polisen kommit i kontakt med tidigare.
Det blev en rad frågor och svaren blev ungefär dessa:
Screeningsamtal kommer ske i kontorsrum, inte i öppna miljöer.
Uniform är polisens klädsel och screeningen genomförs därför rimligen av uniformerad personal.
Sårbarhetskontrollerna har polisen och M-verket diskuterat och diskuterar. Sårbarhet omfattar statslösa, offer för tortyr och annan omänsklig och förnedrande behandling, personer med särskilda behov, ensamkommande barn samt andra. Bedömningar/kontroller kommer ske med gemensamt nationellt frågebatteri som bygger på EUAA:s. Frågeformulären blir offentliga när de är färdiga (vilket måste innebära att civilsamhället inte kommer kunna påverka dem innan de börjar användas). Sårbarheten kommer sedan också följas upp i processerna, som följer. Migrationsverket har lång erfarenhet, får vi veta, och polisen har erfarenhet genom bl. a. gränskontroller och inre utlänningskontroller, om än mer begränsat. Migrationsverket och polisen jobbar tillsammans i detta. Sårbarheten syns enkelt med gravida och ensamkommande minderåriga, andra gånger kan det vara svårt och sårbarheten kommer kanske fram långt senare och kan förutsätta förtroende för att berätta. (Låter bra, men vi vet alla att kommer inte händelser fram i tid har de många gånger uppfattats som tvivelaktiga.) “Vi startar inte från noll men vi behöver ständigt utveckla oss.” ”Screeningpersonal är under utbildningar och frågebatterier har testats på Lampedusa och i Rumänien”.
Migrationsverket blir huvudaktör när det gället företrädare för ensamkommande minderåriga även om polisen har huvudansvaret för screeningen. Att utse företrädare blir en stor utmaning för kommunerna, menar Verket. Företrädare ställer högre krav på personen än gode man, och ingår i ensamkommande minderårigas rättigheter enligt Asylprocedursförordningen (och kanske Screeningförordningen). Migrationsverket kommer ha ansvaret att anmäla till kommunen att det finns behov av företrädare. Under screeningen kommer det finnas tillfälliga företrädare.
Offentliga biträden
Utgångspunkten är att Sverige ska hålla sig till EU:s miniminivå när det gäller processen kring asyl.
Sökande, som begär det, har rätt till kostnadsfri rådgivning. Det innebär inte juridiskt biträde i asylprocessen, vilket har gällt för i princip obegränsat antal timmar i Sverige sedan 1990-talet till 12 juni 2026. Migrationsverket förordnar. Offentliga rådgivare ska ha svensk eller nordisk juristexamen och vara registrerad i en förteckning av godkända jurister (vad förteckningen heter uppfattade jag inte). Förordnandet omfattar 2 timmar alternativt 1 timme (enligt olika rättsakter), för funktionsnedsatta möjligen en timme till. Rättigheten gäller för hela processen, så det gäller att fördela tiden i samråd med biträdet. Verket räknar med att den begränsade tiden kommer leda att till att människorna mycket mer än idag kommer behöva stöd från boendepersonal. Rådgivande biträden kommer ha rätt att ta del av allt material bara om hen har fullmakt. Fullmakt måste också finnas för att biträdet ska ha rätt att vara med vid intervjun. (Obs: att vara med vid intervjuer kan knappast bli aktuellt med den korta rådgivningstid som erbjuds, men kan bli det för den som betalar själv för offentligt biträde.)
De nya reglerna kring offentliga biträden gäller från 12 juni.
Hur kommer sökande kunna överklaga? Personen kommer bli tillfrågad om hen vill ha ett offentligt biträde för överklagandeprocessen. I överklagandeprocessen är biträdets arbete inte tidsbegränsat. Tanken är att det ska vara samma person, som vid den rättsliga rådgivningen. (Men saken var inte löst vid informationstillfället.)
Att träffa asylsökande för mer detaljerad juridisk rådgivning men utan fullmakt kommer inte ta ifrån den sökande rätten till kostnadsfritt juridisk rådgivning. Det verkar innebära att så länge det inte finns fullmakt kan civilsamhället ge obegränsat stöd utan att det påverkar sökandes rätt till kostnadsfri rådgivning. (??)
Mottagande med asylprövning och återvändandecentrum (kallat MÅS)
Här är det samma orter som för screeningen – Malmö, Mölndal, Märsta och Boden – som tas upp.
Vi får se sektionsritningar av en anläggning i två våningar inhägnat med staket. Skissen utgår från Migrationsverkets mottagande i Märsta, adress Maskingatan 9. På andra sidan i samma kvarter ligger Migrationsverkets förvar med adress Industrigatan. 500 meter bort ligger ännu ett av Migrationsverkets boende, som också är inhägnat, och som möjligen är ett återvändandecenter (jag vet inte) samt en bit bort Arlanda hotellboende.
I bottenplanet på skissen finns reception, administrativa ytor, polisens avdelning och avdelning för boende i gräns- och screeningförfarandet. Övervåningen visar en avdelad del för aktiviteter för skyddssökande, civilsamhället och personal och en boendedel för dem som befinner sig i asylförfarandet respektive i återvändandet. (Jag blir inte klok på om detta rör skyddssökande i både reguljär asylprocess och i snabbprocess.)
Mottagandet/boenden ska vara bemannat med personal dygnet runt.
Staketet är till för att visa att området inte är allmän plats och för de boendes trygghet och säkerhet (svar på fråga).
Det kommer finnas utrymme för civilsamhällets aktiviteter av olika slag. Ingenting sägs om vilka från civilsamhället som får komma in.
Måste de boende ha ett digitalt passerkort för att komma in? Kan de gå ut och in som de vill, kan de ta emot besök där de bor? Kan de bjuda in vänner på te och kaffe och kan de laga mat själva?
Svar: Migrationsverket måste veta vilka som vistas i lokalerna. Det kommer skapas rutiner för att ta emot besök. Naturligtvis ska man kunna ha kontakt med nära och kära (vad betyder det mer konkret?). Vi kommer ha juridisk rådgivning och rådgivning av offentliga biträden och av civilsamhällesorganisationer i lokalerna.
Det kommer vara begränsningar i hur sökande får röra sig och anmälningsplikt och närvarokontroller. Under screening och gränsförfarandet måste alla vara på platsen.
Barns behov av lek ska tillgodoses, och barn ska få tillgång till skola. Det kommer finnas anpassade aktiviteter för barn och ungdomar, och här kommer civilsamhället in. Män och kvinnor ska ha olika duschrum.
JAG ANAR att besökande till vänner och bekanta knappast får komma in i boendedelen, anar att de måste uppge namn, adress och tidpunkt innan om de över huvud taget får komma in, och antagligen måste legitimera sig. Civilsamhällets organisationerna måste kanske vara godkända i förväg. Vill de boende umgås med vänner måste de gå någon annanstans för att dricka te och kaffe och sitta och prata? Arlanda småindustriby, där Migrationsverkets anläggning ligger, är ett trist och relativt dött arbetsområde utan caféer, affärer och inte ens en park, eller parkbänkar. Men man kan sitta en stund på bänken i busskuren. 9 månader av året är kalla och blåsiga och olämpliga att hänvisas till för utomhusliv. Träffas man i Märsta nära busshållplatsen finns ett par pizzerior, en liten ICA-butik men inget café. Området är ett bostadsområden med höga hus men tyvärr urtrist. Märsta centrum ligger en bra bit bort.
Kommentarer – associationer till grekiska closed controlled centers/camps
Hela anläggningen som den ser ut på Migrationsverkets skiss verkar trist och ovälkomnande även om den antagligen är relativt fräsch. Associationerna går ändå omedelbart till de grekiska closed controlled centers – det vill säga de inhägnade förläggningar för asylsökande som började byggas 2021 och placerades långt från städers centrum. De är deprimerande och förolämpande anläggningar som utifrån ser ut som högsäkerhetsfängelser för farliga människor. Besökare (vänner, bekanta, journalister) får inte komma in genom, och de boende scannas innan de kommer in – allt motiverat av regeringen med de boendes trygghet och säkerhet. (Se tidigare bloggartiklar för Grekland.)
Jag minns ett oplanerat besök i november 2024 vid flyktingförläggningen Ritsona en bit från Aten. Området var inhägnat av ett högt staket, som vi kunde se igenom, krönt av rakbladsvass armerad taggtråd. Ingången var kontrollerad, vi fick inte komma in och inte fotografera in mot lägret från utsidan. Innanför skymtade små boendecontainers i ett tallskogsområde. Utanför stängslet satt en liten grupp kvinnor med barn och pratade med grekiska volontärer, de satt på marken delvis skyddade av vit tältduk. Möjligen drack de te. Det var ganska kallt ute, såg mycket torftigt ut och var ett exempel på dagens grekiska civilsamhällesverksamhet intill en flyktingförläggning i utkanten av ett småindustrisamhälle. Det var ganska långt till en busshållplats och avgångar för bussen var få.
Jag fasar för vad som nu är på väg att genomföras – de grekiska closed controlled centers i svensk skepnad. För bara dryga året sedan kunde skyddssökande människorna bo i lägenheter, och de kunde bo hos vänner, och ta emot vänner på besök och bjuda på te och hemlagad mat. Bättre standard och inte med utseende av högsäkerhetsfängelse men dock inhägnat är vad Sverige visar upp. Boenden ligger ofta isolerat och har restriktioner för vad som är möjligt och tillåtet. Till detta finns den svenska trevligheten – på ytan – och den beskäftiga attityden att det kommer bli så bra och att allt är för de boendes trygghet och säkerhet. Som på alla institutioner kan vi räkna med att en del personal kommer vara vänlig och hjälpsam, och andra kommer visa mindre av den varan och verka njuta av maktutövande.
Det vi fick höra var en genomgång, och vi vet att senare kommer vi på olika sätt ta del av verkligheten – kravet på de sökande att samarbeta och följa reglerna med risk att annars kan ens asylansökan dras tillbaka, svårigheter att bli trodd för sina skäl att söka skydd och att i slutändan får de flesta sökande avslag och ska utvisas, inte minst genom 20-procentsförfarandet och resvägen. Säger de nej till att återvända (jag kan inte, jag är hotad, jag kommer kanske bli dödad, landet accepterar mig inte, etc) placeras de i förvar, säger de ja skickas de över till intilliggande återvändandecenter, och relativt snart ser Verket och polisen till att de är ute ur landet. Samtidigt som grannarna i byggnaden och som tills vidare bor kvar, mår allt sämre eftersom de ser att de flesta får avslag och försvinner.
Om det låsta, kontrollerade mottagningscentret på Samos. Zervou ligger isolerat i vildmarken drygt 6 kilometer från Samos huvudstad Vahti. Det öppnades hösten 2021 och var det första som byggdes i samverkan med och finansierat av EU samtidigt som EU:s pakt för asyl och migration växte fram. Fler liknande läger planerades och byggdes – se tidigare inlägg under kategori Grekland. Det på Lesvos har såvitt jag vet ännu inte byggts på grund av enorma lokala protester, bl a på grund av brandrisken och konsekvenserna av brand i isolerde områden av ön. Lägren har kritiserats av otaliga etablerade grekiska och europeiska organisationer för mänskliga rättigheter. Vi märker nu att en hel del verkar gå igen i svenska mottagningsläger: Alla asylsökande ska bo kollektivt och åtminstone tillbringa nätterna där, anläggningarna får stängsel, de boende måste acceptera att kontrolleras under tiden de bor där och antagligen kontrolleras vid in- och utgång, de blir troligen låsta för utomstående, med mera. De svenska blir inte så stora som de grekiska eftersom under Tidöpartiernas invandrarfientliga regering har antalet asylsökande i Sverige minskat till nivårer, som ligger 40 år bakåt i tiden. Foton ur rapport 2023 eller början av 2024 om grekiska aktuella flyktingläger, av civilsamhällesorganisationen Refugee Support Aegean och tyska Pro Asyl.