Några av deltatarna vid och organisationerna bakom manifestationen för en human migrationspolitik. Stockholm, Sergels torg, 10 maj 2026. Foto författaren.
Sedan 6 juni gäller Sveriges nya lag för att bli svensk medborgare. Den nya lagen ställer mycket högre krav på den som söker svenskt medborgarskap: Att stadigvarande ha bott i Sverige i 8 år, ha en fastställd identitet om Migrationsverket godtar, att klara språkprov i svenska, att kunna försörja sig, att ha levt/lever hederligt, skötsamt och att inte vara skuldsatt enligt Kronofogdemyndigheten. Före 6 juni gjorde Migrationsverket möjligen en slutspurt genom att i sista minuten fick ett antal människor sitt svenska medborgarskap (bl. a. en person i bekantskapskretsen). Men det var många som Verket inte hann med, och som nu har nya krav att förhålla sig till, bl. a. att bo kontinuerligt sedan 8 år i Sverige i stället för som tidigare 5 år.
I sammanhanget vet nog många numera att människor, som har bott länge i Sverige men, som inte kan visa upp nationella identitetspapper som Migrationsverket godtar, får inte svenskt medborgarskap. Dit hör många från Afghanistan och Somalia. Kommer de ens någonsin kunna få svenskt medborgarskap? För många har det afghanska passet gått ut, kan inte förlängas eftersom talibanregimen inte har ambassader i Europa. Så de vågar inte resa utanför EU och många vågar inte resa utanför Sverige om de inte har permanent uppehållstillstånd.
15 juni tog riksdagen “Angiverilagen”, det vill säga lag om informationsplikt. Den gäller från och med 13 juli. Protesterna mot regeringens ursprungliga förslag var enorma hösten 2024 och det ledde till att skolan, sjukvården, socialtjänsten och de kommunala biblioteken inte finns med bland de myndigheter/verksamheter där personalen är skyldiga att anmäla till polisen när hen kommer i kontakt med en person som inte har tillstånd att vistas i Sverige. 6 myndigheter måste rapportera till polisen: Skatteverket, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Kronofogden och Kriminalvården.
Men vissa lagar och beslut och vissa förslag, som inte är beslutade än, innebär att sjukvårdens undantag urholkas. Nyfödda barn ska till exempel alltid anmälas till Skatteverket, och hälso- och sjukvårdens personal gör det ofta per automatik. Med det blir också deras papperslösa mödrar rapporterade. En annan skyldighet sjukvården har är att uppgifter måste lämnas ut vid polisens förfrågan om det behövs för den brottsförebyggande verksamheten. Att vistas utan tillstånd i Sverige kan ge böter, och är alltså ett brott. Ett av argumenten för att hälso- och sjukvården skulle undantas från anmälningsplikten var att människor skulle komma att undvika sjukvården. Det märker sjukvården redan av. Papperslösa har rätt till vård som inte kan anstå, och dit hör förlossningsvård. Men sjukvården märker redan nu att gravida hör sig för om alternativ till förlossningar på sjukhus. Likaså finns vårdpersonal på alla nivåer i hälso- och sjukvårdshierarkierna, som inte vet att papperslösa har rätt till ”vård som inte kan anstå”.
Den 9 juni beslöt Riksdagen att ta bort permanent uppehållstillstånd och anpassa Utlänningslagen till EU:s pakt för asyl och migration.
Socialförsäkringsutskottet hade då ställt sig bakom regeringens förslag om att ta bort permanent uppehållstillstånd och riksdagsmajoriteten gick på utskottets förslag. Människor i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatta i Sverige och deras anhöriga kommer inte längre kunna få permanent uppehållstillstånd. S, V, C och MP hade reservat sig. Att ta bort permanent uppehållstillstånd ingår i att Sverige inte ska ge mer av internationellt skydd eller ha ett generösare asylförfarande än vad EU-rättens miniminivå anger.
Samtidigt togs lagändringar som anpassar svensk lag till EU:s migrations- och asylpakt: Terminologi och systematik för det svenska asylförfarandet ändras. Gränsförfarandet för asyl tillämpas i fler situationer än de som är obligatoriska enligt EU-rätten. Rätten till offentligt biträde begränsas. Polismyndigheten, Migrationsverket och regionerna blir ansvariga för screeningförfarandet. Åldersgränsen för att ta fingeravtryck och fotografier under migrationsprocessen tillåts från sex år.
Reservationer med synpunkter från oppositionen som ovan.
Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026.
Från regeringens hemsida om Vandellagen:
Den 15 juni sa Riksdagen ja till regeringens förslag om att utlänningars vandel, dvs levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövning av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och återkalla sådana tillstånd.
Uppehållstillstånd ska kunna återkallas i fler situationer än idag, på grund av levnadssättet.
Det blir större möjligheter att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som t ex att inte följa lagar, regler eller myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt.
Lagändringen börjar gälla 13 juli 2026.
Kommentar: Regeringens förslag och proposition om ”Vandellagen” har varit mycket, mycket kritiserat, men gick igenom i riksdagens som konsekvens bl a av Tidöpartiernas majoritet bland de folkvalda.
Höjda lönekrav
Sedan 1 juni är lönekravet för arbetskraftsinvandrare 90 procent av medianlönen – nästan 33.390 kr i månaden. Regeringen informerade för en tid sedan att för 27 yrken skulle lönekraven bli lägre, bl. a, för undersköterskor. Sedan har det varit tyst om undantagen.
Socialdemokraterna har meddelat att vinner de valet kommer de ändra systemet. De menar att arbetskraven för invandrare ska styras av arbetsmarknadens behov och bestämmas av arbetsgivare och fackförbund.
Tonårsutvisningarna
I maj gick regeringen ut med att de stoppas. Protesterna mot dessa utvisningar hade blivit enorma och regeringen gav vika för trycket. Men bara för beslut som inte vunnit laga kraft (laga kraft brukar inträffa 3 veckor efter slutligt beslut).
Beslutet gäller utvisningar av ungdomar som har fyllt 18 år och har familjen i Sverige. Nu får dessa stanna tills de fyller 21 år. Under tiden anses de hinna gå ut skolan, kanske skaffa en utbildning, kanske etablera sig på arbetsmarknaden och då kunna stanna genom arbetstillstånd, som i så fall ska kunna sökas i Sverige.
Men också 21-åringar behöver sin familj. Och hur svårt är det inte för mycket unga människor att få arbetsgivare att vilja betala de höga lönerna för arbets- och uppehållstillstånd?! Plus att dagens arbetslöshet också omfattar unga nyutbildade.
Exempel på nyligen genomförd utvisning. Torsdagen den 25 juli utvisades en 20-årig kvinna till Pakistan. Hennes familj lever i Sverige med uppehållstillstånd. Pappan är varaktigt boende i EU. Den unga kvinnan har bott länge i Sverige, talar utmärkt svenska, hur vuxit upp med svenska ungdomars valfrihet och livsstilar och har planerat universitetsstudier. Eftersom familjen har en allvarlig konflikt i Pakistan med pappans familj har den unga kvinnan inte släktingar att luta sig mot i ursprungslandet. Av rädsla för vad som kan hända får ingen som känner dem veta att hon är i Pakistan. Hon har redogjort för detta utförligt och Migrationsverket verkar inte ha misstrott henne, men har inte ändrat utvisningsbeslutet. Pappan förbereder för hur hon ska kunna bo och leva i huvudstaden utan att synas för mycket.
Det finns just nu ingen annan lösning än att hon ska bo ensam. Men kvinnor som bor ensamma bryter mot pakistanska hedersnormer, det gäller unga såväl som äldre kvinnor. En ensamboende kvinna får dåligt rykte och riskerar att utsättas för våldtäkt och andra övergrepp, för kidnappningar och påtvingade äktenskap. I ett långt telefonsamtal berättar hon vad som kan hända, och om unga kvinnor som har drabbats. Hon berättar också att handläggaren på Migrationsverket hade peppat henne och okunnigt sagt att det kan bli så bra i Islamabad, du kan bo själv, ha din frihet och hitta ett jobb. Det går inte för en kvinna, som bor ensam, kommenterade den unga kvinnan, handläggaren var helt okunnig.
Att unga med familjen i Sverige ska utvisas när de fyller 21 år är nästan lika inhumant, som att de ska utvisas när de har fyllt 18 år. Det är inte acceptabelt.