Grekland/Aten i december 2023

Zak Kostopoulos var en grekisk hbtqi- och människorättsaktivist, känd bland många. Han sparkades ihjäl i centrala Aten 2018 av två affärsinnehavare och en polis under skäl att han var drogad och försökte stjäla. Enligt obduktionsrapporten var han utan droger i kroppen och slagen tillsammans orsakade hans död. Zaks vänner och familj driver organisationen “Justice for Zak” för hans upprättelse. Åklagarmyndigheten la först ner fallet, men tvingades återuppta det sedan researchgruppen Forensic Architecture, baserad i London, samlat in bevis om vad som verkligen hände, bl a. mobilvideofilmer som lagts ut på internet. Amnesty Press hade en lång artikel om Zak och vad som hänt i nr 3/2020.  Artikeln tar upp att Zaks fall speglar problem i det grekiska samhället, bl. a. fobi mot vissa avvikande, djupa fördomar och stereotyper, rädsla för det som är annorlunda, attacker mot den som är svag och inte minst systemproblemet med polisvåldet och polisens nästan genomgående straffrihet. Vid mitt besök i Aten i december 2023 fick jag veta att det blev så småningom åtal och rättegång men domslutet i det närmaste friade de åtalade bl a med att avsikten inte var att döda. Zakis mamma kommer eventullt driva ärendet vidare. Foto författaren i dec 2023 från en gata upp mot Exarhia-torget och en tidningskiosk vid Omoniaplatsen.

Nyårsafton 2023 hölls en stor konsert på Syntagmaplatsen i Aten. Den sändes i grekisk television, en konsert för fred och mot Israels massakrerande bombningar av Gazas civilbefolkning och landyta.

Här sjöngs på grekiska och på arabiska, och Atens nye borgmästare stod hand i hand med en liten palestinsk flicka. Finns det en extra stark solidaritet med palestinierna bland greker? Det fanns tidigare inom Pasok, det socialdemokratiska partiet, svarar min grekiska väninna som just berättat i telefonen om Syntagmakonserten. Men dagens officiella Grekland, sedan 2019 ledd av högerregeringen Ny Demokrati, har tätare kontakter med Israel och Egypten, mycket på grund av oljefyndigheterna i Medelhavet. Pasok har blivit ett litet parti efter Greklands stora ekonomiska kris som briserade 2010-11.

Roubina och hennes bror Albert bor fortfarande på Solomougatan utanför ingången till Greek Council for Refugees. Här har de bott sedan 2011 och vi har känt varandra sedan dess. Varför de bor här är en sorglig och utdragen historia, alltför komplicerad att berätta kort. Roubina är ungefär tio år yngre än jag och vi har båda åldrats under de här åren. De kom till Grekland under 80-talet som flyktingar från Iran och hörde till den armeniska, kristna minoriteten. De fick flyktingstatus, arbetade och försörjde sig. Men blev arbetslösa genom krisen åren kring 2010 och vräktes. Då bestämde de sig för att bosätta sig utanför den organisation som företräder och hjälper flyktingar. Men av olika skäl har de inte fått det helhjärtade stöd de hoppats på. Foto författaren i december 2023.

– Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse. (Art. 14 i FNs deklaration om de grundläggande mänskliga rättigheterna (1948).)

– Ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. (Art 3 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1950).)

Pylos-katastrofen och överbelagda fängelseliknande flyktingläger i isolerad miljö

Den 14 juni 2023 kapsejsade och sjönk ett stort överlastat rostigt gammalt fartyg utanför orten Pylos på Pelopponesos sydvästkust. Omkring 750 flyktingar och migranter bedöms enligt överlevande ha funnits ombord, de flesta från Pakistan, Syrien, Palestina, Egypten och Afghanistan. Fartyget kom från Libyen och var på väg till Italien. Ett hundratal barn och ett okänt antal kvinnor var inlåsta under däck. De 104 personer, som överlevde, var alla vuxna män.

Tiotusentals flyktingar och migranter har under åren drunknat i Medelhavet på väg till Europa för att söka skydd och ett tryggare liv – och utan att kunna välja lagliga resvägar. Skorven Ariadnes skeppsbrott utanför Pylos var det värsta inom överskådlig historisk tid, ännu värre än det utanför Lampedusa 2013 när mer än 350 människor drunknade.

Organisationer som bland annat Amnesty International och Human Right Watch, grävande journalister, berörda kommuner, grekiska myndigheter och Europeiska ombudsmannen har undersökt, samlat fakta och ställt frågor om bland annat grekiska kustbevakningens och EUs gränsbevakande myndighet Frontex´ansvar och roll. Hur kunde detta ske? Kustbevakningen misstänks ha orsakat – alternativt bidragit till – att fartyget kapsejsade, och både Frontex och kustbevakningen anses ha brustit i övervakningen av havet och skyldigheten att rädda människor i sjönöd. Skeppsbrottet borde ha kunnat undvikas, och många fler hade kunnat räddas, anses det.

Tragedin har väckt enorm uppmärksamhet i omvärlden och protesterna i Grekland har varit omfattande mot EUs migrationspolitik, EUs och Greklands gränsbevakning, pushbacks som ett led i detta och bristen på säkra vägar in i EU för människor som vill söka asyl. (Pushbacks=att tvinga tillbaka  någon som vill söka asyl och inte låta personen ansöka, strängt förbjudet i internationell lag.)

Organisationer, antirasister, fackföreningar och regeringskritiker har samlats i Aten, Thessaloniki, Kalamata och andra orter.  Av regeringen har EU krävt en ordentlig utredning om hur detta kunde ske.

Nyanlända till de grekiska öarna utanför Turkiets kust ökade under sommaren och hösten. Förklaringen jag fick från flera håll var att pushbacks hade upphört efter Pyloskatastrofen. En anledning skulle vara att Grekland och regeringen fått för stor negativ uppmärksamhet, en annan att Frontex sköter sitt jobb bättre. I en BBC-intervju hävdade grekiske premiärministern landets rätt att försvara sin yttre gräns, som också är EUs yttre gräns, när “illegala migranter” försöker ta sig in.  Så hade han sagt många gånger tidigare, om än inte i BBC, och utan att säga att de “illegala” är flyktingar som vill söka asyl.

Regeringen har också fortsatt anklaga asylrätttsorganisationer för att samarbeta med smugglare och för att ha iscensatt falska scenarior om grekiska myndigheters pushbacks och våld, som de sedan har vänt sig till Europadomstolen med. Pushbacks skedde under den tidigare Syriza-regeringen också, och organisationer inklusive grekiske ombudsmannen uppmanade förgäves regeringan att undersöka anmälningar och rapporter. De ökade sedan Ny Demokrati bildat regering 2019. Februari 2022 – februari 2023 rapporterades in lite över tusen pushbacks med totalt 28 000 männisior, lika många som de två föregående åren tillsammans, enligt organisationen Forensic Architecture/Forensis.

Pushbacks genomförs också uppe vid landgränsen till Turkiet. Maskerade män har tvingadat flyktingar tillbaka in på turkisk mark, ofta efter att ha fört dem till olika skjul och lagerbyggnader, förnedrat dem grovt, tvingat dem att klä av sig och ha tagit ifrån dem mobiltelefoner, pengar och annat av värde.  Drabbade har filmat och rapporterat till frivilligorganisationer, som Refugee Support Aegean och Greek Council for Refugees, som sammanställt, undersökt, rapporterat, publicerat och gått vidare med till Europadomstolen för mänskliga rättigheter, ECtHR.                 

I slutet av 2023 kom nya rapporter om pushbacks. Men ännu inte som tidigare så att människor har kommit i land på öarna sedan har gripits av maskerade män och tvingats i båtar som förts ut på havet mot turkiskt vatten. Från Evrosgränsen rapporterade Grekiska flyktingrådet om nya pushbacks, bland annat om turkiska oppositionsmän som gripits i Thessaloniki och förts tillbaka över gränsen. Där hade de gripits av turkisk polis och hölls fortfarande fängslade när GCR rapporterade. Sedan kom rapporter om att också palestinier tvingats tillbaka. Palestiner får annars uppehållstillstånd och flyktingförklaring i Grekland nu.

Möjligen har turkiska myndigheter ökat bevakningen av gränsområdena. Enligt grekiske premiärministern är relationerna till Turkiet bra. I slutet av 2023 var Turkiets president på statsbesök i Aten. I en överenskommelse ska nu Turkiet ha lovat att ta tillbaka migranter som grekiska myndigheter anser ska ha tillräckligt skydd i Turkiet. Oklart om det verkligen sker. Och turkiska medborgare får några veckors visumfrihet till att turista på de grekiska öarna i Egeiska havet.

Referenser

Greek Council for Refugees, March 2023: At Europe´s borders: Between Impunity and  criminalization. www.gcr.gr.

Pressnotiser på www.gcr.gr under november och december 2023.

Ecre Weekly Bulletine 7.11.2023: Greece:New Report Confirms the Cycle of Violence and Abuse at Greek Borders …… www.ecre.com.

UNHCR Greeec Press Review under hösten 2023.

Samt mängder av artiklar med sökordet Pylos Shipwreck på Google samt bl a på webbsidor hos Refugee Support Aegan, Human Right Watch, Amnesty International, The Guardian ….

Det här inlägget postades i Grekland. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *