Svårare i Frankrike efter 1 januari 2019?

Blir det svårare med asyl i Frankrike om man reser in efter 1 januari 2019?

Rykten har gått i Sverige under hösten.

De som redan är i Paris säger nu i december att det har blivit svårare att få uppehållstillstånd, men det har inte med årsskiftet att göra. Det har blivit mycket vanligare under senhösten att få avslag hos OFPRA, alltså i första instans, på sin asylansökan. Men ingen kan bekräfta att det skulle bli svårare efter just 1 januari eller 1 februari 2019 enligt asyllagen. När jag ställde frågan till franska asylrättsjurister och asylrättsförsvarare, som jag träffade i början av december, såg de frågande ut och svarade att det stämmer inte. Den nya asyllag som togs tidigt i höstas, säger inte så. Däremot blir det hårda regler för rätten att röra sig runt i landet och regionen, och man måste ha tillstånd från boendet. Exakt hur nya regler kommer se ut i praktiken varierar antagligen med boendet.

För den som har fått uppehållstillstånd blir det försämringar när det gäller integration. Nya reglerna rör bland annat rätten till franska och rätten att bo kvar i boendet efter uppehållstillståndet. Max tre månader i Paris, berättade A i telefon från Paris, med möjlighet att bo tre månader till efter ansökan, inte mer. På La Cimades hemsida www.lacimade.org står mycket om den nya asyllag, som Frankrike tog.

Kommer alla som har Dublin avvisas med en gång och skickas tillbaka till Sverige?

Jag försökte få klarhet redan i oktober i Paris, men fick inte belägg för att just årsskiftet skulle ha någon betydelse. Men det verkar som om Frankrike arbetar mer med Dublin nu, och det hörs mycket mer om att Sverige sagt ja till återtagande, att prefecturen har beslutat om att hen ska skickas tillbaka, och att hen har överklagat till domstol.

Regler och principer för Dublin, om hur Dublinöverföringar ska genomföras och så vidare har stort utrymme på La Cimades hemsida och det går inte att ta upp här. Än så länge verkar praktiken ändå vara en annan. Enligt inrikesministeriets statistik för 2017 året innan lagen togs var 41 500 personer (30 %) – inklusive minderåriga – Dublinärenden av totalt 121 200 ansökningar registrerade av prefekturerna.  Men bara 2 633 (9% av 29 713 avtalade) överfördes det året. För de första sju månaderna av 2018 är 22 506 vuxna Dublinärenden, det vill säga 37% av alla registrerade som vill söka asyl. Avtal med andra stater finns registrerade för omkring 17 000,  men bara 1 967 personer var överförda (11,6% av avtalen). Fortfarande skickades alltså få tillbaka fram till mitten av året även om det var en liten procentuell ökning.

Reglerna kring dublinprocesserna är svåra, men prefekturerna runtom i landet har fått förstärkningar av utbildade på området. Det kan betyda att fler kommer skickas tillbaka. Flera domstolar har avstyrt enskilda dublindeportationer till länder som deporterar till Kabul, andra har godkänt dem.

Frankrike har stor invandring och asylsökande från många olika länder. Statistiken omfattar många fler än svenskafghaner.

Enligt Dublinförordningen ska en överföring till det andra landet genomföras inom sex månader efter att mottagande land svarat ja. OBS att vid överklagan till domstol (Tribunal Administratif, som är en förvaltningsdomstol med en domare) som leder till avslag startar sexmånadersperioden från det datum när domstolen fattade beslut.

Generellt sett är Frankrike inte ett snällt land när det gäller människor på flykt. Det finns många, många fall där flyktingar och migranter har skickats tillbaka över gränsen utan att ha fått möjlighet att söka asyl, det vi kallar refoulement och som är förbjudet i internationell lag. Det finns också exempel på hjälp till flyktingar som har lett till åtal. Även i Frankrike händer det alltså att staten kriminaliserar solidarisk humanitär verksamhet.

Även om inte Frankrike är huvudaktör beror det ökade antalet döda i Medelhavet under 2018 i praktiken på EU-ländernas minskade vilja att ge resurser till räddningsverksamhet och vissa länders förbud mot att hjälpa och bistå drabbade.

En del i den nya franska asyllagen träder i kraft den 1 januari 2019: asylsökande (inklusive de med Dublin) måste ta det boende som anvisas runtom i landet, och får inte resa ut från regionen utan tillstånd från lokala prefekturen. Men redan i oktober i Paris fick jag många exempel på att det här redan gällde.

Frankrike har fått många fler asylsökande de senaste åren och mottagningsboenden har byggts upp på olika håll i Frankrike. Men de räcker inte. Precis som i Sverige verkar en del ligga ganska isolerade. Därför uppmanar La Cimade, som har verksamheter runtom i landet, att ta reda på var närmaste La Cimade finns om och när det kan bli aktuellt att be om hjälp. Att förbereda sig med andra ord. På deras hemsida hittar man snabbt rubriken regioner, och där finns lokalkontoren med sina adresser listade. Det finns andra liknande, mindre organisationer. Jag vet inte i vilken utsträckning personal och ideellt verksamma talar andra språk än franska.

Det positiva i nya lagen är att den som får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande (subsidiary protection) får det på fyra år direkt i stället för som hittills ett år. När det förlängs blir det på tio år. De med flyktingförklaring ges på tio år, som det redan har varit. Man får hoppas att det blir så här i praktiken också.

 

 

Det här inlägget postades i Frankrike. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *