Vid EU:s yttre gräns

Samos, ”jungeln” utanför det så kallade mottagningslägret ovanför staden Vathy, hösten 2017.  Nedre bilden med färjan till Pireus i bakgrunden är från 2014 när det fortfarande gick att lämna lägret och ön efter några veckor. 
De fem männen är från Syrien. Foto författaren.

Artikeln tar upp aspekter på att Greklands gräns mot Turkiet hör till EU:s yttre bevakade gräns. Vid Evrosgränsen i norr utförs olagliga push backs av maskerade män. Mottagningslägren på öarna utanför Turkiets kust är fortfarande eländiga och fungerar i praktiken som förvar även om flyktingarna får röra sig utan lägret. Samos har blivit mer främlingsfientligt och det verkar bli av att flytta lägret från huvudstaden Vathy.

Yttre gränsen

EU pressar på om gränsbevakningen mot Turkiet. Det gör också Tyskland, som har en lång historia av inflytande över grekisk politik och ledarskap. Av och till har Grekland anklagats för att inte sköta gränsbevakningen trots att landet för sju år sedan byggde en 12 mil lång omsorgsfullt och flyktingfientligt konstruerad hög mur längs den del av norra gränsen mot Turkiet som inte utgörs av floden Evros. I övrigt finns gränsbevakare och gränshinder. Dessutom finns gamla minfält här uppe, Turkiet har ju setts som ärkefiende. Området är livsfarligt att vandra i.

Unionen och medlemsstaterna har inte uttryckt någon större förståelse för att hav och tusentals öar i princip gör det omöjligt att hindra den som verkligen vill komma in i Grekland.

Över hela EU-talar politiker om att EU:s yttre gräns måste förstärkas. Inom EU kommer Frontex ges mycket pengar och manskap de närmaste åren. Frontex ska ha en bevakningsstyrka på tio tusen man.

Om att lägga miljarder euro på att förstärka gränsen är man enig, men inte om hur flyktingar ska kunna söka asyl i EU utan att dö på Medelhavet. Inte heller om att fördela dem som söker skydd mellan EU-staterna. Att söka asyl är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna – detta enades länderna om efter andra världskrigets ohyggligheter.

Inom EU talas om att investera i afrikanska länder för att motverka viljan att migrera. 

Men de flesta som kommer till Grekland kommer inte från Afrika utan från tre länder som befinner sig i olika faser av krig – Syrien, Afghanistan och Irak.

Nu talas det mycket om unionens säkerhet och att hindra IS-medlemmar att komma in som asylsökande. I det försöker Grekland göra sitt bästa i samband med registreringen av nyanlända flyktingar. Än så länge har IS inte varit så många, högst 100, rapporterade migrationsministern nyligen.

I Sverige förlänger regeringen tillståndskontrollerna för alla som reser in från Danmark. Skälet nu är inte längre att hindra flyktingar, säger regeringen, utan det handlar om säkerhet och risk för terrorism eftersom man inte anser att EU:s yttre gränsskydd fungerar. Vilket gör Grekland till syndabock.

Nyligen sa en svensk kandidat till EU-parlamentet att Grekland litar han inte på, ett land som stänger in människor i burar. Han hade fått frågan om han var för eller emot att ge mer pengar till Frontex. Han var för eftersom han vill ha ett starkare gränsskydd. Men Grekland placerar faktiskt inte flyktingar i burar även om mycket är dåligt och flyktingar placeras i förvar. Inget EU-land bör heller skicka tillbaka flyktingar till Grekland för även om de inte sätts i förvar får de inte det stöd som det svenska migrationsverket påstår att de får.  

Push backs

Trots internationell rätts skarpa förbud att tvinga den som vill söka asyl tillbaka över gränsen har grekiska gränsbevakare gjort det i många år. Det blir aldrig klarlagt vilka som ligger bakom eller på vems order det sker. De utförs av maskerade män som ibland ser ut som poliser.

De senaste åren har det kommit otaliga rapporteringar om push backs i Evrosregionen, och de ökar. Drabbade berättar via mobiltelefoner och i intervjuer om män med svarta huvor, troligen poliser, som tvingat tillbaka dem till Turkiet. De är ofta turkiska medborgare som flyr repression och förföljelse i Turkiet.

En rapportering i Grekiska UNHCR:s pressöversikt nyligen tog upp att de senaste tre veckorna (från sista veckan i april och framåt) har drygt 80 turkiska medborgare, som har velat söka asyl i Grekland, skickats tillbaka över Evrosgränsen. Hälften fängslades när de kom tillbaka till Turkiet.

Pressöversikten 10 maj sammanfattade en tidningsartikel om en push back i Evrosregionen på grekisk-ortodoxa långfredagskvällen 26 april. 11 turkiska medborgare tvingades tillbaka över gränsen. Några var barn, en var gravid, en var äldre och funktionshindrad, en var diplomat. De vuxna ansågs höra till ett Gülennätverk och är förföljda av Erdoganregimen. En av grekerna talade turkiska och sa att deras asylansökningar skulle ändå avslås. De vädjade och berättade vad som skulle hända dem i Turkiet. De blev slagna med tillhyggen. Tillbaka på turkiska sidan gömde de sig i buskage, lyckades ta sig över till grekiska sidan nästa dag, tog sig till en polisstation där de behandlades väl och kände igen den turkisktalande, som var polisman. De kände också igen samma sorts poliskläder som männen haft som tvingade dem tillbaka. De berättade detta för en FN-tjänsteman.

Grekiska tidningar skriver då och då om push backs här uppe i norr. Asylrättsorganisationer agerar, och härom veckan skickade tio organisationer inom den grekiska Asylrättskampanjen ett öppet brev till regeringen. UNHCR och Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har sagt till regeringen att ta itu med detta

Grekiska regeringen nekar varje gång till att vara inblandad. Men det antas att push backs har förankring i departementet som polisen lyder under oavsett partifärg på regeringen.

Öarna

Mottagningslägren på öarna i Egeiska havet befinner sig vid EU: yttre gräns. Vid Evrosgränsen i norr finns numera ett mottagningsläger, som ibland har varit enormt överbefolkat och saknat skydd för framför allt kvinnor.

Öarnas läger är fortfarande gräsliga och överbefolkade trots år av omfattande kritik. Lägren har beskrivits som humanitära katastrofer. Värst är Moria på Lesvos och lägret i Vathy på Samos. Att avloppssystemet i Moria inte har klarat av överbefolkningen har varit välkänt, men det är många andra saker också som har gjort tillvaron i lägren hemska. Lägrens bostadscontainrar har inte räckt till och många bor i tält, dels små turisttält, dels större tält där familjer hänger upp filtar för att ha någon form av privatliv. Var och en kan tänka sig konsekvenserna av att bo i tält när det regnar, när det finns ormar och råttor, när grannarna är högljudda, att inte våga gå på toaletten när det är mörkt på grund av risken för våldtäkt, att leva där renhållningen inte fungerar och där maten och saniteten ofta är usel. Samt av att bo så här bland flera tusen människor av 40 nationaliteter i månader och ibland år utan att veta hur länge till de ska leva så här.

Nära lägret i Vathy finns dock ett glädjeämne – Alpha Center, som drivs av den internationella volontärorganisation Samos Volunteers. Centret är ett hus med aktiviteter för lägerinvånarna öppet alla dagar men en dag i veckan för bara kvinnor och barn.

En aktuell undersökning på Lesvos uppmärksammar kristna flyktingars utsatthet. Majoriteten i flyktinglägren på öarna är muslimer och rapporten berättar att särskilt konvertiter utsätts för hot, glåpord och övergrepp – som att tvingas längst bak av de andra i kön till mat eller dusch. Enligt sharialag är det förbjudet att överge islam. Undersökningen är gjord av den Atenbaserade brittiska hjälporganisationen International Christian Consulate, www.internationalchristianconsulate.com. ICC har också rapporterat om kristnas utsatthet i flyktingboenden på fastlandet, bland annat i Atenregionen. Kristna har inte uppmärksammats som särskilt utsatta i flyktinglägren, kanske för att i Europa är religionsförföljelser historia. ICC menar att kristna måste få särskilda boenden utanför en muslimsk kontext.

Det finns mycket att säga om konvertiters utsatthet, inte minst i svenska migrationsverkets och svenska migrationsdomstolars bedömning av deras asylärenden. Vilket Sveriges kristna råd har påpekat i en aktuell genomgång av asylbedömningar, som konstaterar att konvertiter misstros, begärs kunna svara på extremt svåra frågor om bibeln och den kristna tron, och ofta får avslag på sina asylansökningar. Men det är en annan berättelse än den här om Grekland.

Sedan ett halvår är Samoslägret värst efter att tusentals flyktingar från Lesvos förts över till flyktingläger, hotell och en del lägenheter på fastlandet. Flera boenden på fastlandet blev nu överbefolkade och försämrade. I Moria och i lägret på Samos bor fortfarande långt många fler än de har kapacitet för. Människor från lägren förs över till fastlandet i omgångar, i första hand sjuka, funktionsnedsatta, ensamma kvinnor med barn, ensamkommande minderåriga och utsatta barnfamiljer. Men nya anländer. En del blir kvar i lägren i månader och år.

Ibland är det framför allt ensamkommande minderåriga som internationell press skriver om när det gäller lägren. De upptäcks ofta inte och får inte de rättigheter de har enligt lagen.

I flera år gick rykten om att Migrationsdepartementet skulle flytta mottagningslägret på höjderna ovanför huvudstaden Vathy till den lilla bergsstaden Mytilinioi mitt på ön ungefär en timmes bussresa från Vathy. Borgmästaren och invånarna protesterade ilsket och hotfullt och tog för givet att flyktingarna är kriminella, tjuvar och våldtäktsmän. Det mottagningslägret blir nu i Zervou, som på kartan är en liten klunga spridda byggnader halvvägs till Mytilinioi. Knappast finns mataffär eller ens kiosk där. Vathy är en vacker stad vid havet med strandpromenad, många affärer och badstränder. Zervou ligger mitt i ingenting i bergen. Vad finns det för flyktingar att göra göra där mer än att härda ut, tänker jag som en dag för några år sedan tog lokalbussen till Mytilinioi för en dagsutflykt och snabbt hade sett hela staden fastän den ändå är mycket större än Zervou. Zervou ska ha plats för 1 200 personer, mot Vathy-lägret som är byggt för 800 och haft mångfallt fler år efter år. Det har sagt att det ska tas i bruk i augusti men redan nu verkar flyktingar ha börjat bo där. Får de bussbiljetter för att komma till Vathy?

Från Vathy har kommit rapporter om växande främlingsfientlighet, om föräldraprotester över att deras barn ska gå i samma skola som barn från lägret, och om att många affärer inte tillåter flyktingar att komma in i butikerna. Vad ligger bakom? Är hygienen i lägren så dålig att barnen har löss och smittsamma sjukdomar? Finns det en föreställning om att alla från lägret stjäl? Kanske gör den långa hopplösheten en del flyktingar till tjuvar. Det vore inte så konstigt i så fall. Men antagligen är Vathys invånare också trötta på att lägret inte blir bättre och att regeringen verkar strunta i att samosborna inte vill ha ett så illa beryktat läger där människor mår så dåligt.

Att mottagningslägren är som de är beror på att EU:s pengar inte räcker, säger en talesperson från Migrationsdepartementet. En annan förklaring är att det är medveten signalpolitik och skrämseltaktik.

Det här inlägget postades i Grekland. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.