Paris och Frankrike nu i augusti 2020

Från Pajala till Paris och nu i kö till boende. Paris hösten 2018. Foto författaren.

Danmark har äntligen öppnat för inresa från Sverige och med det borde det gå att resa landvägen till Frankrike igen. Men enligt min information är det fortfarande id-kontroller av alla vid inresa till Danmark från Sverige, alltså inte bara slumpvisa kontroller. Om det är på grund av coronan eller om det går tillbaka på kontrollbeslutet förra hösten med hänvisning till terrorhot från Sverige, vet jag inte.

Obs att för dem som räknar med att söka internationellt skydd i Frankrike är det bra att hämta information från föreningen Svensktalande migranters vänner i Frankrike, Les Amis des Migrantes Suédophones en France.

Föreningen startade i höstas (2019) och har väldigt bra information för svenskafghaner som söker skydd i Frankrike, webbsidan är på franska och svenska, ja mest på svenska. Det står ingenting om resvägar från Sverige till Frankrike, men det finns mycket om vad man ska tänka på kring asyl i Frankrike och hur det går till. Inte minst för svenska anhöriga är den bra. Föreningen kan hjälpa till på olika sätt.

Sök fram webbsidan www.lamsf.fr . Frågeadressen är info@lamsf.fr. Bra att läsa all information innan en skriver och frågar. Information ligger på olika håll, sök i menyn upptill. Här finns bland annat om vad OFPRA, det franska migrationsverket, vill veta i intervjun, och att en ska berätta och ge många detaljer. Föreningen finns också på Facebook med en klick-länk från webbsidan. På Facebook lägger föreningen ut ny information titt som tätt.

Föreningen ger praktisk hjälp på olika sätt, ger råd och svarar på frågor, kan till exempel översätta svenska dokument till franska och kan agera snabbt i vissa frågor, se webben. Föreningen börjar bli känd, och har fått uppskattande ord av jurister. Sara Brachet har rådgivning på torsdagseftermiddagar på en uppgiven adress i 20:e arrondisementet, se webbsidan. Rådgivningen har varit stängd under coronatiden, och augusti är det semestermånad i Frankrike.

Donera gärna lite finansiellt support om du kan.

Se också den slutna Facebookgruppen Svenska afghaner i Frankrike.

Se likaså www.Watizat.org    som finns på olika språk men inte just svenska, och är väldigt informativ för den som söker asyl med utgångspunkt från Paris. Den uppdateras varje månad.

Så är det nu

Mitt senaste inlägg om Frankrike är från december. Några månader efteråt befann vi oss i en pandemi och det gick inte att resa. Inte heller svenskafghanerna som behövde komma till Frankrike kunde resa. Mina kontakter med svenskafghaner i Frankrike har varit via telefon, framför allt telefon till Paris, Amiens, Brest och Poitiers.  Själv har jag skrivit hela vintern och våren på bok om svenskafghanernas flykt till Frankrike och deras erfarenheter. Jag har också träffade svenska närstående till ungdomar i Frankrike, och ett bokkapitel är om dem. Vid midsommar gick bokmanuset till förläggaren. Boken kommer på Carlsson bokförlag under våren eller hösten 2021. Boktitel är inte klart.

Frankrike var nedstängt till in i maj och det rådde i princip utegångsförbud för dem som inte kunde visa papper på ett godtagbart ärende. Tältlägret vid Porte d´Aubervillier blev evakuerat i början av nedstängningen. Verksamheten hos OFPRA, det franska migrationsverket, var stängd under en period precis som hos flera asylmyndigheter i andra EU-länder, och det gick inte att lämna in asylansökan hos prefekturerna.

Jag vet inte hur och om människor på flykt rörde sig över EU:s inre gränser under tiderna som pandemin stängde allt resande. Från Sverige till Frankrike måste det ha varit omöjligt att resa och Danmark har inte accepterat inresa från svenskar i gemen förrän häromdagen. Jag skulle tro att resvägarna är desamma som tidigare, med risk för kontroller i Danmark och Tyskland men att det till slut oftast går bra. Jag hoppas i alla fall att det är så.

Numera är prefekturerna, OFPRA och asyldomstolen CNDA igång. I juni köade asylsökande afghaner utanför Metro 4 i Paris ungefär som vanligt. Men jag tror inte de kom från Sverige. I slutet av juli fick jag veta att det finns många nyanlända afghaner från länder som Österrike men att det var osäkert om någon just då kom från Sverige. Metro 4, alltså prefekturen på Boulevard Ney, tar emot asylansökningar som förut och många kommer dit. Det här var alldeles innan Danmark öppnade gränsen mot Sverige.

Enligt vad jag fick veta får en nyanländ tillfälligt transitboende efter ett par veckor eller en månad. Det sker som tidigare genom dagcentret på Cité-ön (oklart med centret på Avenue Denfert-Rochereau) och genom polisens evakueringar i La Chapellområdet. Från Porte d´Aubervillier och Canal Saint Martin, förmodligen vid Jaurès, evakuerade polisen tältläger för några veckor sedan. Så det verkar fungera ungefär som tidigare, möjligen går det fortare att få tillfälliga transitboende nu. Sedan följer mer stadigt boende någonstans i landet.

Frankrike har gett de flesta svenskafghaner uppehållstillstånd

Nu är det mer än två år sedan jag började åka till Paris för att följa svenskafghaner som flyr till Frankrike. De flesta har fått uppehållstillstånd i Frankrike, eller de väntar på beslut, eller de väntar på sin intervju. Beroende på hur länge sedan det är de kom, och om de har haft Dublin eller inte.

Men avslagen för afghaner i första instans, alltså hos OFPRA, ökar. Det har vi märkt inom föreningen, säger Sara Brachet på telefon från Paris, en av de drivande bakom Les Amis des Migrants Suédophones en France, LAMSF.

Att fler får avslag syns i fransk asylstatistik, 2019 fick 62 procent av afghanerna uppehållstillstånd i första instans, 2018 67 procent, 2017 över 70 procent.1 De med avslag överklagar till asyldomstolen CNDA, som ofta ändrar OFPRAs avslag till afghaner, i synnerhet för hazarer. Hoppas bara det fortsätter så. Det är i och för sig bra, mindre bra är att asylprocessen förlängs, ofta med runt ett år.

Afghanska medborgare är sedan några år den största enskilda nationalitet som söker asyl i Frankrike, omkring 10 000 om året de senaste åren. Många kommer från andra EU-länder och har fått avslag. 2018 var en tredjedel av alla som sökte asyl i Frankrike andragångssökande efter avslag i ett annat EU-land, omkring 45 000 av 119 000 asylsökande. Inte bara afghaner hoppas desperat på att få stanna i Frankrike när ett annat EU-land ger avslag.

Avslag hos OFPRA kan bero på dåliga intervjuer, motsägelsefulla svar, ofullständiga svar men kanske oftare oförmåga att berätta så utförligt och detaljerat som OFORA önskar. Men det vet jag inte, jag vet inte vad avslagen beror på, och jag är glad att asyldomstolen agerar mer självständigt gentemot asylmyndigheten än i Sverige.

Intervjuerna hos OFPRA går oftast ut på att man ska berätta, och berätta med många detaljer, alltså inte att ge korta svar på många frågor. OFPRA vill veta varifrån i Afghanistan en kommer och ber en berätta om orten och kanske peka ut på karta. För den som har vuxit upp i Iran finns det kanske inte så många minnen, men då har nog familjen eller släktingar berättat. OFPRA ska bli övertygad om att en kommer från Afghanistan och att en inte är iransk medborgare (eller från Pakistan om en talar pashtu). OFPRA brukar också fråga vad som händer om en skickas tillbaka till Afghanistan, och det gäller att vara utförlig här också och ge detaljer. Och en ska berätta sanningen, inte hitta på. Och inte vara rädd att OFPRA ska upptäcka att en ju borde ha fått Dublin. Ett lands begäran att första land ska ta tillbaka en ska göras inom två månader efter att fingeravtrycken har tagits. Det är reglerat i Dublinförordningen. När intervjuer genomförs  har det gått mer än två månader i Frankrike.

För överklagan till asyldomstolen CNDA gäller regler. Advokat behövs. Överklagan ska lämnas in inom 2 veckor.  De som har haft Dublin och hållit sig undan har ofta inte fått asylförörjningsbidrag (c:a 200 euro/månad) och/eller boende när de har blivit normala och är i asylprocessen. Det kan bli olika turer med advokat om detta.

I början efter att ha fått uppehållstillstånd

Just nu har de flesta svenskafghaner jag har följt på närmare håll fått uppehållstillstånd. Ibland uppstår ett obegripligt vacum mellan att ha haft asylförsörjningsbidraget och sedan få försörjning under integrationsperioden. Den som har fyllt 25 år får i allmänhet lägenhet och ett månadsbidrag medan en läser franska och får en grundutbildning inom ett yrke. Den som är under 25 år får matkuponger och boende i någon form av kollektivboende i stället för pengar och lägenhet.

Men det tar tid innan det här kommer igång och under tiden förväntas en klara sig själv, eller vad det franska systemet nu förväntar sig. Efter vad jag har märkt kan en få vänta uppåt ett halvår utan att ha någon försörjning. Det här gäller svenskafghaner jag känner och följer och försöker stötta i den mån jag kan. Jag skulle säga att det är inte klokt. Människor måste ju äta och ta sig. I Paris finns många organisationer som serverar eller delar ut mat, i städer som Brest och Poitier finns inte det. Hur ska de klara sig?

Reglerna är dessutom olika i olika delar av Frankrike.

Några exempel: K och S har båda överklagat till asyldomstolen CNDA sina 4 års uppehållstillstånd med internationellt skydd och begär flyktingförklaring och 10 års uppehållstillstånd. De har olika anledningar att begära flyktingförklaring. För S, som bor i Poitiers, ser situationen ut som att allt går i stå tills det kommer ett beslut från CNDA, vilket kan ta ett år. Under tiden måste han vänta med undervisningen i franska, får inte byta boende och får ingen försörjning. Som det ser ut nu. Är det då meningen att han i ett år ska leva utan möjlighet att köpa mat?????? Naturligtvis blir jag upprörd. K, som bor i Parisregionen, har också överklagat men överklagan skjuter inte fram hans skola och försörjning. Ett halvår efter att han fick sitt uppehållstillstånd på 4 år är han i skola och utlovas att få försörjningsbidrag från och med augusti. Då har han varit utan pengar sedan i mars och hade klokt nog köpt på sig ett matförråd som räckte ett tag i alla fall. Men hans överklagan stoppar alltså inte upp integrationsprocessen som i Poitier.

Dublin

Sedan är det H i Brest. Under 5 månader av sin Dublinperiod hade han ingen försörjning. Nu har han blivit normal, har skickat in sin Demander d´Asile och har ett boende. Men något försörjningsbidrag syns inte vara på väg utan han ska leva på ingenting!!!!!

Enligt Dublinstatistiken överför Frankrike något fler än tidigare, för 2019 generellt drygt 10 procent av alla som får Dublinmarkering. De andra? En del från Sverige överklagar till lokal Tribunal Adminstratiff och hänvisar till att Sverige deporterar till Afghanistan. Enligt Sara Brachet från föreningen LAMSF är det inte ovanligt nu att beskedet blir att de ska inte skickas tillbaka av just detta skäl att i Sverige väntar ett deportationsbeslut till Afghanistan. LAMSF har många gånger hjälpt till inför domstolsförhandlingarna genom att översätta viktiga delar i avslagsbeslut från Sverige, inte minst om väntande deportation till Kabul. LAMSF har fått beröm av franska jurister för hjälpen de har gett.

Men det har än så länge handlat mest om Dublinfall som har blivit kvar i Paris. Så för Dublinmarkerade också på andra håll i Frankrike är det bra att ta kontakt med föreningen. Webb- och infoadress se ovan.

Hur många beslut om Dublinöverföringar till Sverige som bara rinner ut i sanden, och hur många med Dublinmarkering som håller sig undan i 18 månader, finns det vad jag vet inga uppgifter på. Men det är många som hankar sig fram i 18 månader och sedan blir normala och får söka asyl.

Och fortfarande får många som har levt i Sverige aldrig markering för Sverige när fingeravtrycken lämnas.

Hela systemet med Dublin, att av olika anledningar inte få försörjningsbidrag under asylprocessen och/eller i övergången mellan att ha fått uppehållstillstånd och komma in i integrationen, gör att de som har flytt vidare till Frankrike kan behöva stöd i flera perioder.

Kanske det här ändrar sig.

Men det betyder att för oss som har ”skyddslingar” i Frankrike kan det behövas stöd i olika faser, bland annat i glappet mellan att ha fått uppehållstillstånd och innan integrationsprocessen har kommit igång.

Noter

  1. Asylum Information Databases (Aida) landinformation: Country Report: France, 2019, update 2020. Aida är en del av ECRE, European Council on Refugees and Exiles. Se www.ecre.org

Det här inlägget postades i Frankrike. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *