EU-kommissionens nya Pakt om migration och asyl praktiseras delvis redan i Grekland. Nära samarbete mellan kommissionen och grekiska regeringen.

Aten, Partenontemplet, symbolen för Grekland. Omoniaplatsen i centrala Aten, hösten 2015, en familj från Syrien har nyss 
anlänt från en av öarna och väntar på att någon ska komma och hämta dem. 
Aten, Viktoriaplatsen, hösten 2011, Chaman och andra barn från Afghanistan, flera har som Chaman vuxit upp i Iran. Foto författaren.

EU:s länder är skyldiga att hindra oauktoriserade gränspassager till unionens territorium men måste också försäkra sig om att respektera grundläggande rättigheter, inklusive rätten att söka asyl.

EU-parlamentets kommittee för de frihetliga rättigheterna, om pakten, januari 2021.

Sedan fyra månader har vi ett förslag från EU-kommissionen om en ny Pakt för migration och asyl. Den har kritiserats hårt ur mänskliga rättighetsperspektiv. Pakten lägger fokus på återvändande och hävdar att de flesta som kommer irreguljärt till EU har inte behov av internationellt skydd. Avgörande beslut ska fattas vid EU:s yttre gräns genom snabbprocedurer, och många ska skickas tillbaka direkt. Resultatet kan bland annat bli att människor inte får sina skyddsskäl korrekt behandlade, omfattande förvarstaganden och att de nya EU-lägren på de grekiska öarna i praktiken blir fängelser.

Pakten smyger sig på oss innan den är tagen. Strax efter Moriabranden beslutade kommissionen om en särskild arbetsgrupp för Grekland och i december 2020 slöts ett Memorandum of Understanding mellan kommissionen med fyra av sina myndigheter (EASO, Frontex, Europol och FRA) och grekiska migrationsministeriet om ett nytt stort mottagningsläger på Lesvos, ett gemensamt pilotprojekt.  Mottagandet ska vara i linje med EU-lag och asyl- och återvändandeprocedurerna ska vara smidigt sammanvävda, ett avdelat område inom lägret ska vara förvar. Till det kommer de tre redan beslutade mindre lägren, och det blir nog ett fjärde så att alla fem öarna med hotspots finns med.  Kommissionen ser överenskommelsen om Lesvos som ett sätt att jämna vägen för att praktisera principerna i den nya Pakten om migration och asyl.

“(The memorandum) … is an important step in changing how we approach migration management and it paves the way for bringing into practice the guiding principles of the new Pact on Migration and Asylum.” / Kommissionär Ylva Johansson.

Kommissionen menar att 2/3 av alla irreguljärt anlända kommer för arbete, inte för skydd. I Grekland, som de senaste åren – åtminstone till 2020 – tagit emot flest flyktingar och migranter i unionen, backas påståendet inte riktigt upp av siffrorna på hur många som har så kallad flyktingprofil och som har fått internationellt skydd 2020. Regeringen har gång på gång sagt att de flesta/alla är ekonomiska, ”illegala” migranter som vill ta del av EU:s välfärd medan Asyl Service har lämnat annan information. Ordet ”illegal” används flitigt inom nuvarande regeringspartiet.

Ett sätt att förklara varför de inte har skyddsskäl är att hävda att de som kommer via Turkiet lever redan i säkerhet och med skydd. Påståendet vilar i EU-Turkiet-avtalet från 2016, som framför allt gäller syrier, men så menar också kommissionen i sitt förslag till pakt. I avtalet EU-Turkiet låg att syrier skulle skickas tillbaka till Turkiet – och andra syrier skulle få komma till EU i stället (sic!). Det har aldrig fungerat och få har skickats tillbaka med hänvisning till avtalet. Nu ska det däremot fungera, vill grekiska regeringen.

Nyanlända flyktingar och migranter har minskat kraftigt i Grekland under 2020. Migrationsministern och vice migrationsministern säger att det beror på att Grekland numera försvarar sina gränser och i sin asylpolitik visar att bara de som har skyddsskäl får stanna. De som kommer via Turkiet har oftast redan skydd och ska inte få söka asyl i Grekland. Det sänder signaler, menar ministern. Grekiska Unhcr påpekar att i minskade inresor ryms att grekisk gränsbevakning tvingar människor tillbaka över gränserna genom internationellt olagliga pushbacks. Grekiska regeringen förnekar men säger samtidigt att landet försvarar sin gräns, som också är EU:s yttre gräns, och att gränsbevakningen gör ett mycket bra arbete. Oppositionspartiet Syrizas tidigare migrationsminister säger att minskningen beror på att Turkiet bevakar kusten och släpper i väg mycket färre, vilket han personligen tror kan bero på påtryckningar från Tyskland på Turkiet.

EU-kommissionens föreslagna pakt vill ha snabba asylprocedurer, vilket Grekland presterar efter lagändringen 2020, gjorda innan pakten presenterades. Kontakterna har säkert funnits inför lagskrivandet. I EU-parlamentet finns många från det nuvarande, konservativa regeringspartiet Ny Demokrati och vice EU-ordförande är från Grekland.

Vid i sitt årliga Consultative Forum-möte med civilsamhället, som ägde rum i oktober, berättade också EU:s asylbyrå EASO att de kommer att ge mer stöd till Grekland i asylprocesserna än de redan gör. Tyvärr måste jag tillägga att EASO:s intervjuer har ansetts ha mycket lägre kvalitet än när grekiska Asyl Service genomför intervjuerna.

Kommentarer i Grekland fälls om att landet nu är ett hjärtebarn för EU, eller snarare kanske en duktig gosse, när det gäller asylhantering, satsningar på återvändande, att inte få söka asyl om man kommer från ett säkert transitland som Turkiet, och att bevaka unionens yttre gräns. EU belönar genom att involvera sina myndigheter mer och att lyssna på öborna och finansiera projekt, som ska gynna invånarna på i alla fall Lesvos. EU-kommissionen verkar nu engagera sig mer i Greklands asylhantering. Mer om nuvarande och kommande mottagningsläger i en annan artikel.

Pakten lägger stor vikt vid återvändande. Även om Grekland har kortat köer i asylprocessen och har mycket färre asylsökande har tillbakaskickandet till transitlandet Turkiet inte varit framgångsrikt, Turkiet har inte tagit tillbaka några flyktingar och migranter sedan mars 2020. I stället tvingas de som Grekland menar ska till Turkiet vänta i lägren på öarna, där hopplösheten stiger. En del är inlåsta i förvar. De är i ett limbo och består framför allt av syrier, kanske också av afghaner och andra. EU har utlovat samtal med Turkiet.

Nu i mitten på januari finns tecken på att Turkiet kan komma att ta emot planerade deportationer, åtminstone en första på 1 500 personer.

Så kan pakten bland annat komma att verka. Det vill säga att istället för smidigt återvändanden kan många få vänta länge i ett icke-tillstånd innan de deporteras, troligen placerade i förvar. De som kommer från säkra transitländer ska inte komma längre än till gränsen utan skickas tillbaka, menar pakten.

Och så om talet om att de flesta, eller alla, skulle vara ekonomiska migranter. I stort sett alla som anländer irreguljärt till Grekland kommer via Turkiet, de flesta över havet, i mindre omfattning över Evrosgränsen i norr. Enligt statistik kommer de flesta från länder i krig eller med våldsamma inre konflikter. Både Unhcr och Asyl Service har upprepade gånger sagt att de allra flesta har så kallad flyktingprofil. I november 2020 meddelade Asyl Service (förmedlat av Refugee Support Aegean 13/11 2020) att nästan 40 % kom från Afghanistan, 19 % från Syrien, 12 % från Turkiet och nästan 7 % från Demokratiska Republiken Kongo. Andelen syrier hade alltså minskat, kanske som ett svar på den grekiska signalpolitiken att ni har skydd i Turkiet.

Grekiska Asyl Service har gett ungefär 2/3 internationellt skydd under de första nio månaderna av 2020, enligt sin egen statistik. Migrationsministeriets statistik för hela 2020 förmedlar att 1/3 har fått internationellt skydd. Hur går det ihop? Jag vet inte, men det blir lite mer statistik längre fram.

Att asylprocesserna går fortare är bra, de har tagit mycket lång tid, men många undrar om det görs på bekostnad av rättssäkerheten. Det är mycket snabbprocedurer på öarna nu, och korta handläggningstider riskerar leda till fler avslag eftersom tiden sätter stopp. På Lesvos har det kommit rapporter under hösten om att de sökande kallas till intervjuer med så kort varsel att de inte hinner förbereda sig och inte hinner få med sig ett juridiskt ombud (kostnadsfritt juridiskt stöd i första instans ingår inte i Grekland, men människor kan ju ändå vilja ha en sakkunnig med sig).

Att överklaga har blivit mycket krångligare med den nya lagstiftningen. Det ska göras inom en vecka, i vissa fall snabbare, skrivas på grekiska och med krav som förutsätter juridisk expertis bakom texten. På Lesvos har överklagandemyndigheten/domstolen i princip varit stängd i fyra månader, och när den öppnar upp i januari 2021 har ingenting gjorts åt att få fram juridiska ombud så som lagen faktiskt säger. Den rättigheten blev en följd av enorma kritik av regeringens lagtext om att, förutom många andra försämringar, skulle rätten till juridiskt stöd i andra instans tas bort. Enligt EU-beslut ska den finnas. Jurister berättar att även där överklaganden fungerar drabbar den korta tiden innan ansökan ska vara inlämnad genom att alltför många nås för sent av avslaget för att hinna överklaga i tid.

De nya lägren på öarna kommer nu kallas Multipurpose reception and identification camps

Nuvarande regering har talat om nya läger på öarna sedan den vann valet sommaren 2019. Den påstod ju också oupphörligen att alla som passerade gränserna utanför reglerna var illegala migranter som ville ta del av europeisk välfärd.

EU finansierar de gamla lägren såväl som de nya som nu ska byggas, och bidrar med sina myndigheters och experters kunskap. En fråga som har poppat upp har varit om lägren ska vara låsta eller öppna. Migrationsministern har länge sagt i media att lägren ska vara låsta, ibland säger han kontrollerade. Chefen för EU:s arbetsgrupp säger att in- och utgångar ska vara elektroniskt kontrollerade och att runt lägren ska finnas säkerhetsstängsel av Natoklass. Numera vet vi att de också ska vara stora med plats för upp till 5 000 personer.

I december samlades 18 stora organisationer och bad kommissionen att inte anlägga stora mottagningsläger eftersom vi har sett nog av inte bara de humanitära katastrofer det har lett till utan också andra problem.

I förordningar och direktiv har EU varit tydlig med att människor som söker internationellt skydd inte ska hållas inlåsta. Det ska bara kunna ske som en allra sista lösning när allt annat har prövats och det finns risk att de avviker inför deportation. Den föreslagna pakten är inte tydlig här och i avtalet om det nya lägret på Lesvos står uttryckligen att ett område ska vara för förvar. Majoriteten av parlamentarikerna i EU:s LIBE-kommitté (Kommittén för medborgerliga fri- och rättigheter) tar avstånd från bland annat förvar vid en genomgång och omröstning nyligen.

Grekland har en otäck historia av att placera människor i förvar, och särskilt när landet har konservativa regeringar. Det var uppenbart under Samarasregeringen 2012-början av 2015, när 6 000 flyktingar satt i förvar. När de släpptes efter regeringsbytet hade många suttit två år i förvar. I början på januari 2021 publicerar Refugee Support Aegean aktuella siffror på antalet i förvar, totalt 2 447. 541 finns i Amygdaleza (utanför Aten), 877 i Korintos (i Korint, inte långt från Aten), 359 i Paranesti och 380 på Kos. Från Lesvos och Fylakio saknas uppgifter. Att de grekiska förvaren är hemska finns det många rapporter om från grekiska organisationer och från FN:s tortyrkommitté.

Läs mer om pakten i en nyligen publicerad artikel.

Och läs mer om kommande läger i en snart publicerad artikel.

Flyktingar och inte irreguljära migranter – några siffror

Statistik från Asyl Service och migrationsministeriet talar ibland mot varandra.

I pakten skriver kommissionen att 2/3 av de irreguljärt anlända till EU saknar asylskäl och är arbetsmigranter. Även om migrationsministern Notis Mitarakis sa tidigare att alla är ekonomiska migranter menar han nu att 2/3 gäller för Grekland också.

I slutet av 2020 publicerade asylrättsorganiationen Refugee Support Aegean, RSA, statistik från Asyl Service för årets första nio månader. Fram till och med september hade myndigheten fattat 43 000 asylbeslut. 15 500 beslut var avslag, drygt 27 500 var beslut om internationellt skydd, alltså 64 %. Av dessa gavs 22 500 flyktingstatus, 5 000 alternativt skyddsstatus. Tendensen, kommenterade RSA, är att färre får flyktingstatus och fler får skyddsstatus. De största nationaliteterna fördelade sig så här: 85 % av syrierna gavs internationellt skydd, afghanerna drygt 76 %, turkiska medborgare 67 %, irakier 69 % och somalier 95 %.

Vart har de med avslag tagit vägen? Förmodligen har de överklagat till andra instans och avvaktar. Men om Lesvos kommer uppgifter att tusen personer har fått avslag i andra instans och väntar på deportation.

Eurostat angav mot slutet av året att 53 % i Grekland får uppehållstillstånd. 53 % och 64 % med internationellt skydd är något helt annat än att 2/3 skulle vara ekonomiska migranter. Fifflar ministern med siffrorna? I början på 2021 redovisar han 106 000 asylbeslut för året varav 36 000 har fått internationellt skydd. Det stämmer bättre med hur både ministern och EU-kommissionären vill se det, men hur kan proportionerna ändras så mycket på bara tre månader?

Jo, om beslutet plötsligt ofta blir att de får inte söka asyl i EU utan har skydd i transitlandet. Men hur går det då med rätten att söka asyl? Och då är de som söker asyl i EU bara en liten, liten del av världens flyktingar, och Europa behöver arbetskraft. Men den menar kommissionen i sin pakt ska EU skaffa sig genom i förväg överenskommen arbetsmigration.

Kurder från Syrien har grekisk myndighet inte ansett säkra i Turkiet och de har getts uppehållstillstånd. Hur det är nu vet jag inte. Från Somalia har det kommit flyktingar till Grekland de senaste månaderna – de har kommit tidigare också. Somalier har skydd i Turkiet genom avtalet, har migrationsministern förklarat, och blivit tillrättavisad med att avtalet med EU gäller syrier, inte somalier. Nästan alla somalier (95 %) har hittills getts skydd i Grekland.

80 % färre nyanlända under 2020, färre asylsökande i landet och snabbare asylbeslut. Men färre bra boenden, många i tält, flyktingar med uppehållstillstånd tillbaka till tält. Vinter.

Bland statistik för 2020 som ministeriet nu i början av 2021 har redovisat är följande: Antalet nyanlända minskade med 80 % och slutade på omkring 15 000 för året. Asylprocedurerna snabbades på och väntande ärenden hos Asyl Service minskade med 43 %, meddelar ministern stolt. Boende asylsökande runtom i landet minskade med en tredjedel, nu finns 65 000 asylsökande i Grekland. Alla hotellboenden har avvecklats och lägenhetsboenden genom det speciella Estia-programmet har minskat och håller på att avvecklas helt på öarna.

Trycket på öarna och Evrosområdet har minskat när många har förts över till fastlandet, bland annat genom att 35 000 fick uppehållstillstånd under 2020. Tiotusentals blev i stället hemlösa – se mer om det i en annan artikel.

På öarna finns nu drygt 17 000 flyktingar och migranter jämfört med över 40 000 ett år innan. Regeringens mål är att asylsökande ska fördelas över hela landet i förhållande till befolkningsantalet.

Drygt 11 000 lämnade Grekland, uppger ministern nöjt. (Två tredjedelar återvände, anger organisationen Refugee Support Aegean. Hälften var albaner. En del återvände med stöd från IOM. Tre tusen av de elvatusen var till hälften Dublinöverföringar till övriga EU – mest familjeåterföreningar – och till hälften asylsökande och flyktingar som fått internationellt skydd, som medlemsstater beslutat flytta över till sig, bland annat drygt 500 ensamkommande minderåriga.) Tvångsdeportationer till Turkiet har inte ägt rum sedan början på mars.

EU-kommissionären kommenterar i media att Grekland nu har kontroll över situationen, att antalet väntande ärenden har minskat så mycket att det inte är ett problem längre, och att med Turkiet måste man förhandla så de följer avtalet.

I en 40 minuters debatt hos EU-parlamentets LIBE-kommitté i slutet av januari 2021 korrigeras ministerns siffor en aning av EU-kommissionens representant Beate Gminder, chef för den speciella arbetsgruppen för Grekland. Jag återkommer till den debatten – som framför allt gällde lägren – i en separat artikel om de planerade nya flyktinglägren på öarna. I det grekiska mottagningssystemet bor nu knappt 65 000 varav drygt 10 000 har fått internationellt skydd, uppger Gminder (utan att säga någonting om problem och hemlöshet som väntar dem som får uppehållstillstånd). 17 000 av de 65 000 finns på öarna. Drygt 5 000 omflyttningar till andra EU-länder har utlovats, drygt 2 000 har flyttats över. 1 500 kommer vara ensamkommande minderåriga, drygt 5 00 har flytttats. 1 800 kommer vara asylsökande, 1 300 har flyttats. 1 900 kommer vara flyktingar som har fått uppehållstillstånd, nästan 400 har flyttats. Mottagningsländer är bland annat Tyskland, Frankrike och Portugal. Framför allt Tyskland har lovat ta emot många sjuka barn med sina familjer. Överflyttningen tar tid av byråkratiska skäl och på grund av pandemin.

Det finns baksidor som inte nämns

Inga siffror på hur många som har fått sina asylansökningar förklarade som omöjliga att göra.

Ingenstans rapporteras officiellt om situationen för de 35 000 flyktingar som har fått uppehållstillstånd i Grekland under 2020, ingenting om alla dem som vräks från sina asylboenden efter en månad. Ingenstans ifrågasätts varför ministeriet avvecklar lägenheterna inom det EU-finansierade Estia-programmet när samtidigt flyktingar med uppehållstillstånd ingenstans har att bo utan placeras i tält. Mer i en annan artikel.

Om siffrorna som migrationsministern presenterar i parlamentet säger Syrizas tidigare migrationsminister Yannis Mouzalas att ministern ska inte hymla om situationen. I lägren på öarna fryser människorna, det är vinter och kallt, elen räcker inte. Förhållandena är också erbarmliga i Malakasa, Ritsona och några andra läger på fastlandet. Flera Syrizariksdagsmän lyfter detta i den grekiska riksdagen och hos media.

Europadomstolen har fått en anmälan från två grekiska organisationer om ovärdiga förhållanden i lägren på Lesvos och Kos. Domstolen samlar in fakta och ber bland annat grekiska regeringen att svara på ett antal frågor. Det handlar bland annat om minimal tillgång till sjukvård, sanitära missförhållanden, kyla, floder av vinterregn, och att sårbara personer inte undantas från dessa förhållanden.

I januari 2021 har tidningen Efimerida ton Syntakton en artikel där den lokala solidaritetsgruppen på Samos berättar om syriska barnfamiljer, enförälder-familjer och människor med fysiska och psykiska funktionshinder som är fast i Samoslägret sedan många månader. Grekland låter dem inte söka asyl i Grekland och de ska tillbaka till Turkiet. Som vägrar ta emot dem. De bor inne i lägret såväl som på markerna runtom. De får minimal finansiell hjälp och rättigheter de har haft som asylsökande har tagits ifrån dem. Flyktinglägret på Samos är dimensionerat för 648 personer och här bor 3 500 människor.

I 40-minutersdebatten hos LIBE-kommittén i slutet av januari kom det fram att ungefär 3 000 i öarnas läger väntar på deportation.

Kommentarer:

Asylprocedurerna har ibland tagit flera år och det är bra om det går snabbare. Men går det för snabbt? Är det rättssäkert?

Vansinnigt och riktigt dåligt är att goda asylboenden – lägenheter och en del hotell –avvecklas medan asylsökande, flyktingar med uppehållstillstånd och andra hemlösa tvingas tillbringa vintern i tält. I slutet på januari 2021 mitt i kalla vintern rapporterar lokalmedia att i Larissa i norra Grekland beordras 12 flyktingfamiljer att lämna sina Estia-lägenheter. Larissas Antirasistiska Initiativ protesterar och säger att ingen flykting ska vräkas och i stället omedelbart få resedokument och ha tillgång till integrationsprogram, lika rättigheter och värdiga levnadsförhållanden.

Ensamkommande minderåriga

Mycket bra är en lagändring sent i höstas som inte längre tillåter att ensamkommande unga placeras i polishäkten.

Gång på gång har grekiska regeringen fått rapporter om bristen på ungdomsboenden för ensamkommande minderåriga. I stället har de placerats bland vuxna, drivit omkring hemlösa och i värsta fall stängts in på polisstationer. I början av 2020 fanns 5 000 ensamkommande minderåriga i Grekland och bara hälften så många platser för dem. Många fanns i lägren på öarna. Efter ett besök på Lesvos vårvintern 2020 uppmanade EU kommissionären Ylva Johanssons medlemsstaterna att ta emot ensamkommande minderåriga flyktingar som sökte asyl. Många sa ja, däremot inte Sverige. Senare följde att länderna sa ja till andra överföringar också. Se ovan.

Nya ungdomsboenden skapades också. Men i början av 2021 finns flera ensamkommande i lägret på Lesvos och en organisation i Thessaloniki uppmärksammar att det finns ensamkommande ungdomar under 14 år som sover på gatan.

Det är i Grekland som EU:s största flyktingläger finns, och här har de flesta flyktingprofil.

Att flyktingar anlitar smugglare, utnyttjas av smugglare, och reser in till EU irreguljärt beror som vi alla vet på att det finns ingen annan möjlighet, flyktingar får inte visum till EU-länderna. Till Grekland ökade antalet med femtio procent 2019, och lägren på öarna blev ännu mer överbefolkade. Grekland tog emot fler flyktingar och migranter än Italien, Cypern, Malta och Spanien tillsammans. Asyl Service sa att närmare 80 procent hade flyktingprofil och var från framför allt Afghanistan, Syrien och Irak. Regeringen kallade dem illegala migranter.

I maj 2020 meddelade grekiska Unhcr att de flesta som kommer irreguljärt till Grekland är från de främsta flyktingproducerande länderna i världen – Afghanistan och Syrien. Andra är från Irak, Sudan, Somalia, DR Kongo och andra länder i krig. En del är från Pakistan och Bangladesh, två länder som Grekland nu har fogat till listan över säkra ursprungsländer. Vilket kan ifrågasättas när många asylsökande från Bangladesh får internationellt skydd i andra instans i vissa EU-länder.

Grekland har gett fler personer flyktingstatus än status som alternativt skyddsbehövande, tvärtemot Sverige. Till 2020 var tillståndstiderna i Grekland desamma oavsett status, 3 år. Från 2020 gäller 3 år för flyktingstatus och 1 år för skyddsstatus. Vid förlängning ges 2 år. Det är det sämsta som ges i EU, dit Sverige förmodligen kommer sälla sig. Att förlänga uppehållstillstånd har skapat långa handläggningstider hos Asyl Service och har lett till att en del har blivit av med sina arbetstillstånd under väntetiden.

Tyvärr är problemet med långa väntetider inte nytt i Grekland. Men problemet kan bli gigantiskt eftersom tillståndstiderna för alltfler är så korta nu. Samma sak befaras i Sverige. Jag minns en drabbad trebarnsfamilj från Uzbekistan för flera år sedan. Vi träffades i Aten genom min vän Hussein från Sudan, som gick bort i juni. Familjen hade 3-årigt tillstånd. (Hussein hade flyktingstatus på 5 år och att förlänga det var bara en formalitet som gick snabbt.) När det skulle förlängas gick paret tillståndslösa i över ett år och mannen förlorade sitt arbetstillstånd och sitt arbete. Familjen överlevde genom tillfälliga svartjobb, att hyresvärden accepterade att de inte kunde betala hyra och att parets föräldrar i Uzbekistan kunde hjälpa dem.

Regeringens framtidsplaner

2019 var Grekland den främsta inreseporten till EU för flyktingar och 65 000 sökte asyl. De flesta kom med båt från Turkiet. Några tusen kom över den grekturkiska gränsen i norr, Evrosgränsen. För 2020 har nyanlända varit 80 % lägre, och migrationsministern Notis Mitarakis säger stolt och nöjd att nu har vi inflödet under kontroll. Minskningen beror på att vi har visat att landet inte är berett att ta emot irreguljära/illegala migranter, 2/3 är migranter, som vill ta del av europeisk välfärd. De som har asylskäl ska få stanna efter en juridisk procedur, fortsätter han, och när de har fått uppehållstillstånd måste de klara sig själva precis som alla greker måste göra. De kan inte räkna med gratis bostad och pension.

Migrationsministern har av och till uttalat sig fördomsfullt, föraktfullt och okunnigt. Ibland har han använt en retorik som hör hemma bland ultranationalister. När han uttalar sig i media numera har retoriken blivit något mer korrekt, kanske efter tillsägelser från EU.

Sedan i maj-juni 2020 har tiotusentals flyktingar som fått uppehållstillstånd vräkts från asylboenden efter en månad. De har fått bo kvar där för att de inte har haft någonstans att ta vägen och inte har hittat arbete. Tusentals har inte haft någon annan stans att ta vägen än till gatan. De automatiska månadsbeloppen har också tagits bort. Deras boenden har tagits över av asylsökande som har fått fortsätta processen på fastlandet. Omkring 35 000 fick internationellt skydd under 2020. Grekiska polisen utfärdade utresehandlingar så att många kunde lämna landet legalt. Det finns ingen garanti att de inte måste återvända till Grekland efter tre månader.

För 2021 säger minister Mitarakis till media att 2020 var en milstolpe när vi fick kontroll över migrationskrisen. Målsättningen nu är att inflödet av irreguljära migranter ska vara på samma låga nivå som 2020. Nyanlända ska skiljas åt mellan dem som är berättigade till internationellt skydd och de som är irreguljära migranter. Etableringen av låsta läger ska fullföljas och lägren på öarna ska bli stängda/kontrollerade. De som är där ska inte vara där länge. De som har asylskäl ska föras vidare till andra platser på fastlandet. (Han slirar ibland mellan låsta och kontrollerade läger, kanske beror det på att han syftar på många förvarsplatser, eller helt enkelt på att det ska bli lätt att stänga in invånarna, förbjuda utgång som nu under pandemin. Han verkar inte säga ”illegal” lika ofta längre, vilket däremot hans partikamrater gör, bland annat i EU-parlamentet.)

2021 ska det finnas 12 låsta (closed) läger på öarna och på fastlandet, lovar ministern. På de fem öarna blir det nya läger. Det på Samos kommer öppna först följt av motsvarande på Kos och Leros och sedan på Lesvos och Chios.  De sju på fastlandet blir det kraftigt utbyggda registrerings- och mottagningslägret Fylakio i Evrosområdet (öarnas motsvarighet), Sintiki i Serres, Diavata i Thessaloniki, Ritsona i Evoia och två läger i Malakasa inte så långt från Aten. Kapaciteten kommer ligga på omkring tusen till femtusen per läger. Finansieringen är till hundra procent säkrad genom EU. (Flera av lägren är tältläger.)

Grekland ska fortsätta sin strikta policy för 2021, upprepar migrationsministern i flera uttalanden. De andra länderna i EU har sett hur vi har kämpat och fått ner flödet av migranter och hur vi har snabbat på asylprocesserna. Grekland ska inte vara en inkörsport för ekonomiska migranter, vi ska fortsätta försvara våra gränser med EU:s hjälp och den grekiska kustbevakningen. Stängslet som byggs utmed Evrosgränsen med EU:s hjälp och det utbyggda mottagningslägret Fylakio (med många förvarsplatser) kommer leda till att Evros får färre irreguljära nyanlända. Grekland ska ge asyl till dem som är berättigade, speeda upp deportationen av dem som inte är berättigade till internationellt skydd, fortsätta skapa låsta/kontrollerade läger och fortsätta den mjuk integrationen av flyktingar.

Integrationen

För att kommentera det som ministern kallar mjuk integration! Det finns ingen integrationspolicy förutom det EU-finansierade IOM-programmet Helios.

Förra Syrizaregeringen hade ett planerat program för integration. Jag vet inte om Helios ingick, men det startade våren 2019 i liten skala och växte kraftigt under sommaren och hösten 2020 i panik när tiotusentals flyktingar med uppehållstillstånd ställdes på gatan.

Flyktingar som fått uppehållstillstånd möter enorma problem – se tidigare artiklar. IOM-programmet Helios försöker lösa bland annat de byråkratiska problemen och har fått mycket mer EU-resurser. Nu talas det officiellt om att Grekland har ett integrationsprogram, och det är Helios man syftar på. Men det är bara för sex månader per förmånstagare och för bostad bygger det på att man hittar en lägenhet själv. Helios står sedan som garant för hyran och hyreskontraktet.  I december 2020 hade nästan 23 000 flyktingar med uppehållstillstånd knutits till programmet men det fanns fortfarande inte utrymme för alla behövande. Efter överenskommelse mellan IOM, Atens borgmästare och migrationsdepartementet hyrdes några hotell som tillfälliga boenden på två månader för familjer innan de kommer in i Heliosprogrammet. Många tusen har placerats nödtorftigt i tält, som har satts upp i förläggningar för asylsökande nära Aten.

Det finns inte heller någon statligt ordnad språkundervisning i grekiska, typ SFI.

Inför 2021 ombildades regeringen. Flera nya ministrar har en bakgrund i extremhögern och kritiker menar att regeringen nu ännu bättre tillfredsställer de reaktionära av Neo Demokratias väljare, och att den nu är en blandning av extrem neoliberalism och extremhöger. Vice migrationsminister heter nu Sofia Vuoltepsi och ska ansvara för integration. Hon har, läser jag i tidningen Efimerida ton Syntakton, gjort sig känd för hård uppfattning och retorik som är emot flyktingar och migranter.

En väljarundersökning visar att grekerna är ganska nöjda med regeringen.

—-

Källor i huvudsak

European Council on Refugees and Exiles (ECRE)/The Asylum Information Database (AIDA), 2020: Country Report: Greece, 2019 update, www.ecre.org

Artiklar från Refugee Support Aegan, www.rsaegean.org/en    

Efimerida ton Syntakton, www.efsyn.gr

ECRE Weekly Bulletin, www.ecre.org

LIBE-kommitténs debatt i EU-parlamentet den 27 januari 2021, www.europarl.europa.eu

Pressöversikter genom grekiska Unhcr, förmedlas dagligen, sammanfattar ur grekiska dagstidningar.

Det här inlägget postades i Grekland. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *