Grekland juli/aug 2021, nr 2 av 4. Regeringen bekämpar människor på flykt också med otaliga snabba gränsprocedurer och pushbacks.

Sedan ungefär ett år tillbaka och baserad på nuvarande asyllag tas många beslut om asyl i snabbprocedurer vid gränsen med negativa resultat för sökande och svårigheter att överklaga. I praktiken praktiseras delar av EU:s föreslagna, inte beslutade, nya pakt om migration och asyl. Paktens fokus är återvändande – tillbaks varifrån du kommer – med omfattande snabbspår vid gränsen för många kategorier. Det är väl känt att snabbspår har sämre rättssäkerhet, bl a på grund av tidsbrist i att få fram bevismaterial för den sökande. 

Sedan ett år tillbaka har också Greklands olagliga pushbacks ökat så mycket att det verkar ske systematiskt. Regeringen förnekar och skyller på turkisk propaganda. Grekiska frivilligorganisationer tolkar situationen så här: Efter Turkiets misslyckade försöka i mars 2020 med att tiotusentals flyktingar skulle forcera den norra landgränsen till Grekland, ser regeringen ut att ha grönt ljus hos EU-kommissionen för vad den än gör och beslutar när det gäller hinder för människor på flykt.

Ett återkommande mantra från bl a EU-kommissionen i dag är att varje land har rätt att försvara sina gränser, och i den andan byggs och förstärks gränshinder utmed unionens yttre gränser i öster. Människor på flykt ska hindras att komma in i unionen, samtidigt som ett annat upprepande EU-mantra är att varje människa har rätt att söka asyl. Hur den rätten ska praktiseras i EU är en obesvarad fråga när unionen samtidigt i praktiken verkar sträva efter att outsourca asylrätten och därmed gå emot EU-lag.

När vi nu har ännu en afghansk flyktingtragedi framför oss inför talibanernas övertagande, får vi, EU-medborgare, inte tillåta EU-kommissionen att lägga över ansvaret till Turkiet!

Grekiska frivilligorganisationer – och de är många – lägger ner omfattande arbete på att försvara asylrätten och protestera mot regeringens beslut och agerande. Organisationerna formar olika ad hoc-grupperingar, agerar i olika konstellationer och bidrar alla till att rapporteringarna om situationen för flyktingar och asylrätten är så omfattande och samstämmiga.

Tillsammans med beslutet om Turkiet som säkert 3e land för 70% av alla som söker asyl i Grekland finns också detta:

Grekland brukar protestera mot konsekvenserna av att vara ett EU-första-land för människor på flykt, och sant är att Grekland har varit ett av unionens främsta inreseländer för människor som behöver skydd, så var det redan 2011 när jag började följa flyktingar i Aten. Den nuvarande grekiska regeringen har hellre talat om illegala migranter än om människor på flykt och säger att de flesta är migranter och behöver inte skydd utan vill ha arbete och den europeiska välfärden. Enligt bland annat grekiska UNHCR har majoriteten flyktingprofil och kommer via Turkiet från krigsländer som Afghanistan, Syrien och Irak. Många från dessa länder har också fått skyddsförklaring i Grekland de senaste åren. Naturligtvis reser de med smugglare för någon annan väg finns inte. Tills nyligen har det inte funnits integrationsprogram och för ett år sedan lämnades män, kvinnor och barn som erkänts som flyktingar regelmässigt, enligt en då ny lag, en månad efter erkännandet helt utan stöd och hemlösa på gatan – dessutom trots pandemin. Jag har skrivit om det i tidigare artiklar.

De måste klara sig precis som grekerna och inte tro att de ska bli försörjda, sa migrationsministern. Ministern förstod antagligen att EU skulle agera. Idag finns avtal mellan IOM (FN:s migrationsorganisation, ej att förväxla med UNHCR, FN:s flyktingbyrå) och regeringen om ett integrationsprogram med för närvarande 31 000 biståndstagare (min senaste uppgift), finansierat av EU. Fokus ska ligga på bostad, språk, anpassning till den grekiska byråkratin (som jag har skrivit om i tidigare bloggartiklar) och områden av den grekiska arbetsmarknaden där flyktingarna anses ha chans att försörja sig. Tiden för var och en i detta program Helios har varit begränsat till 6 månader.

Samtidigt har Grekland anklagats av andra EU-länder för flyktingars sekundära förflyttningar. Förflyttningarna har att göra med att många, oklart hur många, har lämnat Grekland när de fått erkännandet och staten beredvilligt har utfärdat resehandlingar men inte erbjuder överlevnad. De har EU-medborgares rätt att resa och vistas i andra EU-länder i tre månader. Hittar de arbete kan de få stanna på arbetstillstånd. Enligt flyktingkonventionen har de som fått internationellt skydd rätt till stöd för att leva ett värdigt liv och integreras.

Flera söker asyl i Tyskland, Nederländerna, Belgien, Frankrike, Sverige och andra länder mot bakgrund av att de varken har bostad eller försörjning i Grekland och behandlas människoovärdigt. Men deras asylansökningar i andra EU-länder ogiltigförklara oftast med hänvisning till att de har fått asyl i Grekland, meddelar en av de grekiska juristorganisationerna jag tog kontakt med.

Jag anar att i stället för att återvända till Grekland hankar de sig fram på en svart arbetsmarknad och får stöd av släktingar i hopp om att hitta vitt arbete och sedan arbetstillstånd och rätt att stanna kvar.

UNHCR har nyligen meddelat oss att mer än 82 miljoner människor befinner sig på flykt i världen, fler än någonsin. Men EU-länderna verkar oberörda av detta och tar emot ett begränsat antal – bl a som kvotflyktingar i samråd med UNHCR – och en del länder tar inte emot alls. När EU-staterna använder ordet solidaritet är det gentemot unionens medlemsstater, inte människorna som flyr. Visserligen har staterna frivilligt fördelat asylsökande från Grekland, men det har varit långt ifrån den omfattning som har behövts och Grekland har saknat resurser och vilja att ta emot värdigt och humant. Pandemin har komplicerat situationen ännu mer.

Nuvarande och tidigare grekiska regeringar har fått mycket, mycket kritik från EU-institutioner och frivilligorganisationer om hur flyktingar har tagits emot och bemötts.

Men medlemsländerna ska också kritiseras för att snåla med överföringar från Grekland. Länderna är bl a snåla med att godkänna familjeåterföreningsärenden, och neka när Grekland inte följt EU-reglerna om tider som ska gälla. Människor kommer i kläm, människor som inte ser en framtid, familjer som tvingas leva splittrade år efter år, barn som tvingas leva utan båda sina föräldrar, föräldrar som tvingas leva utan sina barn, ungdomar som vill studera och inte kan göra det. Människor som har förlorat allt hindras från att bygga upp sina liv igen. Det var inte så det var tänkt när FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, FN:s flyktingkonvention och EU:s grundläggande stadgar togs.

Rätten att söka asyl blir ord utan giltighet bland annat genom att pushbacks sker systematiskt trots att det är absolut förbjudet

Dagens konservativa grekiska regering har varit framgångsrik i att korta asylprocesserna. Det har skett bland annat genom lagändringar, vars rättssäkerhet kritiseras av frivilligorganisationer. Regeringen har varit bättre än tidigare med att föra över asylsökande till fastlandet från mottagningslägren på öarna. Det senare är bra, men förhållandena i lägren på öarna är fortfarande förnedrande och inhumana. Nya läger är på gång och de blir på många sätt låsta läger, vilket är helt emot EU:s grundprinciper för hur människor på flykt ska leva. Closed controlled kallas de numera allmänt i frivilligorganisationers rapporter. Antalet nyanlända har minskat. Regeringen säger att flödet av nyanlända ligger helt i händerna på Turkiet, och att grekisk kustbevakning modigt försvarar gränsen. Det ”modiga försvaret” innebär att människor som vill söka asyl skickas tillbaka över gränsen de kommer från (Turkiet), antingen gränsen går i havet eller på land i norr (Evrosgränsen).

Vittnesmålen om olagliga pushbacks till havs och i norr vid Evrosgränsen är så många nu att det uppenbart sker systematiskt. Regeringen förnekar och vägrar göra de utredningar som EU, UNHCR, Amnesty, Human Right Watch och många andra har uppmanat till. Enligt hjälporganisationers rapporter har minst 300 pushbacks omfattande över 10 000 personer ägt rum sedan mars 2020 och Turkiets misslyckade försök att få tusentals flyktingar att passera landgränsen i norr. Händelsen stärkte den grekiska regeringen, som nu verkar tro att allt kan tillåtas enligt rätten att försvara landets gränser.

I en färsk dokumentärfilm på Youtube från fransk-tyska Arte vittnar en mamma från Syrien om hur hon och hennes små barn skickades tillbaka i en överlastad gummibåt efter att ha varit fyra dygn på Rhodos. De hade varit utsatta för grekiska pushbacks ett par gånger tidigare och trott att de lyckats den här gången. Mamman säger till filmarna att hon trodde ”faktiskt inte” att det skedde när man väl hade varit flera dagar i Grekland. På Samos eller Lesvos har samma sak skett i samband med registreringen i mottagningslägret, berättar en i filmen medverkande advokat på Samos. Innan registreringen blivit klar hade en mamma med barn förts till en båt med andra flyktingar och skickats iväg mot Turkiet av kustbevakningen. En livrädd mamma med en son gömde sig i skogen på Samos tills hon kom i kontakt med advokaten (filmningen gjordes på hans kontor). Han berättade att han följt henne och barnet till mottagningslägret och bevittnat att registreringen som asylsökande gick bra. Registreringen innebär att vistelsen på grekiskt territorium blir legaliserat för den tid som asylprocess en pågår. (Filmen i källförteckningen.)

EU:s gränsbevarande myndighet Frontex anses vara inkopplad i pushbacks och förnekar. EU-parlamentet satte Frontex under utredning. Denna, eller en tidigare utredning, kom fram till att Frontex inblandning är svår att bevisa men att det är uppenbart att de inte har förhindrat olagligheterna. Frontex anklagas nu på goda skäl för att undersöka territorier med drönare, spåra migrantbåtar och informera grekisk kustbevakning. Frontext må alltså vara EU:s gränsbevarande styrka men inte en styrka som ser till att EU-lag följs. Ingenting verkar ske med att utreda grekiska pushbacks och ett pinsamt inslag i Artefilmen är när kommissionären Ylva Johansson får en fråga om pushbacks inför publik. Med ett generat leende lämnar hon frågan vidare till grekiske premiärministern, som förnekar och säger att det är turkisk propaganda.

EU:s medlemsstater ska följa FN:s flyktingkonvention om allas rätt att söka asyl. Det ingår i EU:s lag och EU-lag står över nationell lag. Förbudet att skicka tillbaka någon som kan dödas, torteras eller utsättas för förnedrande behandling, eller skickas vidare till ett sådant land, är en av de starkaste principerna i internationell rätt. En människa som reser in irreguljärt har visserligen inte tillstånd att vistas i landet, men vill hen söka asyl, måste hen få göra det. Förbudet att tvinga någon som vill söka asyl tillbaka på grund av olaga gränspassage är absolut förbjudet. Grekland bryter systematiskt och i stor omfattning mot denna grundlägga princip i internationell lag. Vittnandet och filmade bevis är mycket omfattande och används inte minst av UNHCR.

Att överskrida en nationsgräns irreguljärt utan visum och kanske utan pass, i avsikt att söka skydd och för att en flyr, verkar nu, idag, vara alltmer ifrågasatt av staters regeringar. Visumhinder och ofta svårigheter att få pass ger ingen annan möjlighet för de flesta. Inte så sällan sker också flykt plötsligt, något händer, man måste fly, och man får inte alla tillhörigheter med sig, och under flyktresan försvinner tillhörigheter. Hur många har till exempel inte förlorat sina tillhörigheter under båtfärden på Medelhavet. Det visste de som efter andra världskriget formulerade och godkände flyktingkonventionen, och det visste länderna när de skrev under. I dag verkar det var glömt hos många.

Grekland skickar många signaler till flyktingar och migranter om att inte komma hit, och ännu ett sätt är att åtala och döma nyanlända för att själva vara människosmugglare. Straffen är hårda. En 27-årig fyrbarnsfar från Somalia dömdes nyligen till 148 års fängelse för att ha styrt gummibåten och orsakat att två drunknade när båten havererade. Överlevande vittnade om att mannen kämpade för att rädda dem. Veckan innan dömdes en ung syrier till 52 års fängelse och 242 000 euro i böter för att ha underlättat illegal inresa genom att styra båten. Andra har också dömts av samma skäl – smugglarna brukar plocka ut någon att sitta vid ratten. För att ha startat den förödande branden i Moria 1 i september 2020 dömdes nyligen fyra unga afghaner till mycket långa fängelsestraff på ett enda mycket osäkert vittnesmål. Alla dessa domar har överklagats.

Grekland åtalar och dömer frivilligorganisationer för att samarbeta med smugglare. Flera rättegångar väntar, bland annat för en norsk medborgare verksam i en organisation som räddar båtflyktingar på Medelhavet. Just detta når eller avskräcker kanske inte flyktingar och migranter, men det gör hjälparbetet svårt och farligt. Grekiska regeringens krig mot organisationer, som försvarar asylrätten och stöder utsatta flyktingar, har fördömts internationellt.

Det nya grekiska beslutet att förklara Turkiet som säkert 3e land är ännu en väg att hindra människor på flykt att få skydd i Grekland och i EU. De som inte hindras genom pushbacks, eller avskräcks genom domar, hindras genom beslutet om Turkiet. Men en rad organisationer förklarar att Turkiet är inte ett säkert land, och regeringen har fortfarande så vitt jag vet vägrat uppge grunderna för beslutat när en rad organisationer bett om det.

Den grekiska asyllagen från 2019, International Protection Act, och dess tillägg handlar bl a om omfattande bruk av snabbspår vid gränsen, snabbspår för medborgare i länder med ”bara” 20% bevillning och om Turkiet som säkert 3e land för syrier – det om afghaner, somalier, pakistanier och bangladeshier kom som ännu ett ministertillägg i juni 2021.

Den nya grekiska asyllagen från 2019 (översatt till engelska heter den International Protection Act, IPA), med tillägg 2020 och nu senast i juni 2021, har varit i linje med många delar av EU:s hårt kritiserade CEAS-förslag från 2016, som aldrig togs, och EU-kommissionens föreslagna men inte tagna nya pakt om asyl och migration från september 2020. Pakten är alltså inte tagen utan diskuteras av medlemsstaterna i EU-rådet och av parlamentarikerna i EU-parlamentet. Pakten i sig bygger på CEAS-förslagen från 2016 och har kompletterats med kraftig betoning på att skyddssökande ska skickas tillbaka och att procedurerna ska vara snabba – registreringen, utredningsprocesser, beslut och tillbaka till transitland eller ursprungsland. De som kommer irreguljärt ska inte ha en chans att egentligen komma in i EU om de inte av olika anledningar lyckas kvalificera sig för att troligen ha skyddsskäl. Jag har skrivit om pakten och den nya grekiska asyllagen med tillägg i tidigare artiklar, kanske med några detaljer missuppfattade. Men det är som sagt viktigt att komma ihåg att pakten är inte tagen och kanske kommer medlemsstaterna inte ens nå kvalificerad majoritet kring den. Enighet behövs inte längre enligt medlemsstaternas beslut.

Grekland driver redan nu många snabba processer vid gränsen, det vill säga i de fem mottagningslägren i Egeiska havet utanför Turkiets kust – på Lesvos, Samos, Chios, Leros och Kos – och i norr i mottagningslägret Fylakio nära Turkiet. En del – ofta barnfamiljer som kvalificeras som särskilt sårbara liksom numera ensamkommande minderåriga – skickas till fastlandet för asylprocedurerna. I snabb takt har alltfler syrier fått besked att deras asylansökan har ogiltigförklarats eftersom de anses ha skydd i Turkiet och ska tillbaka dit. Besluten om syrierna grundar sig på IPA, som ser Turkiet som säkert 3e land för syrier, och som i sin tur går tillbaka på EU-Turkiet-överenskommelsen 2016. Snabbspår vid gränsen används för medborgare i länder där bevillningsgraden är 20% eller lägre, det vill som pakten föreslår.

Överklaga beslut i snabbspåret, eller om att bli placerad i snabbspår, ska göras inom några dagar. Rätt till kostnadsfritt juridiskt stöd är begränsat. Många EU-länder använder sig av snabbspår för vissa nationaliteter men i pakten betonas att det ska ske vid gränsen. Som Grekland nu gör. Människor ska inte komma längre, och inte försvinna och ta sig vidare på egen hand. Generellt anses snabbspår, som jag redan har skrivit, ha sämre rättssäkerhet eftersom det sker snabbt.

Grekiska asyllagen från 2019 förklarade alltså Turkiet som säkert för syrier, vilket också var innebörden i EU-Turkiet-överenskommelsen. Den innebar i korthet att för fem år betalade EU Turkiet 6 miljarder euro för att Turkiet skulle ta hand om flyktingarna, se till att de inte reser vidare till EU och ta tillbaka de som ändå kommit irreguljärt med smugglare till EU/Grekland. Betoningen låg på flyktingar från det svårt krigsdrabbade Syrien. Ett antal syrier skulle få tillstånd att föras över till EU men inte de som rest in irreguljärt till Grekland (sic!). Turkiska medborgare skulle också få visumfrihet till EU, vilket inte har skett. Alla pengarna lär heller inte ha betalats ut.

Överenskommelsen fördes in i grekisk lag strax efteråt. Syriers negativa beslut om att få skydd överklagades och oftast gavs de skydd i Grekland. Tvångsdeportationerna har varit få. Sedan nya lagen från 2019 började tillämpas 2020 har nästan 3 000 syriers ansökan om skydd ogiltigförklarats. Turkiet tar inte emot avvisade sedan mars 2020 och många har placerats i förvar eller hamnat i limbo och förlorat boende och försörjningsbidrag.

IPA är tydlig med att Turkiet är att se som ett säkert 3e land för syrier, men i förvaren finns också afghaner och andra nationaliteter. Än så länge har öarna avreseförvar bara på Lesvos och Kos. De nya mottagningsläger som byggs på öarna har däremot alla avreseförvar i linje med den föreslagna EU-paktens betoning på omfattande och snabba återresor från gränsen.

EU:s medlemsstater har regler kring asyl och det är inte bara att skicka tillbaka.

IPA ska anpassas till EU:s direktiv kring asyl och till EU-lag.

Nästan 3 000 syriska asylansökningar har förklarats ogiltiga sedan IPA börjat tillämpas 2020.

Vid Världsdagen för flyktingar i juni 2021 skrev EU-kommissionären Ylva Johansson, ansvarig för asyl- och migrationsärenden i EU, att det är en dålig idé att skicka asylsökande till ett tredje land för att sköta asylprocesser och mottagande, att det är emot andan i flyktingkonventionen och att det skickar fel signaler till de andra EU-länderna. Jag tror tyvärr inte att hon syftade på Grekland utan på Danmark, vars socialdemokratiska regering med stöd i riksdagen har beslutat att exportera asylrätten. Mest aktuellt land verkar vara Rwanda. De som får skyddsförklaring ska enligt beslutet inte ha rätt att leva i Danmark utan de ska stanna där de är. Danmark har ett särskilt EU-medlemsavtal, som gör det här möjligt trots att det är emot EU-lag. Protesterna i Danmark har varit skarpa och de har mest bemötts med osakliga tillmälen. Som enda land i EU har Danmark också beslutat att skicka tillbaka flyktingar till Syrien när de söker förlängning på sina tillstånd. Mot detta har det varit många lokala protester.

Det här handlar om populism, djupt känslokall inhumanitet och att se människor från andra delar av världen som något skrämmande, som vi ska ta avstånd från. Trots att många så småningom tar plats inom högkvalificerade sektorer av samhället och att det, som ett exempel, är just dessa människor som bär upp en stor del av äldreomsorg, sjukvård, barnomsorg och servicesektor. Vår svenska näringslivsminister är ett av många exempel på det första.

Att det inte bara är att skicka tillbaka asylsökande till ett så kallat säkert transitland kommer tydligt fram i fyra frivilligorganisationers 15-sidiga kommentarer till grekiska regeringens senaste ändrings- och tilläggsförslag till den grekiska asyllagen från 2019 – International Protection Act, IPA. Organisationerna är Refugee Support Aegean, Greek Council for Refugees, HIAS Greece och Danish Refugee Council (publicerat i juni 2021, finns på engelska på www.rsaegean.org). Sedan IPA införts, skriver de, har ”säkert 3e land” använts systematiskt i snabbspårsprocedurer vid gränsen för syriska medborgare. Det har lett till en tiofaldig ökning av ogiltigförklarade asylansökningar från syrier, från 245 stycken 2019 till 2 839 under 2020. Ogiltigförklaringarna förväntas öka mycket, mycket efter beslutet nu om Turkiet som säkert 3e land för asylsökande från Syrien, Afghanistan, Somalia, Pakistan och Bangladesh.

En rad paragrafer i IPA med tillägg, och tillämpningen, måste ändras och anpassas till EU:s gällande direktiv, EU:s gällande grundlag och EU:s lag i övrigt, skriver organisationerna. Många paragrafer i IPA tas upp och jämförs med vad som står i direktiven. Direktiven är vad medlemsstaterna har att hålla sig till, något annat finns inte. Pakten är inte tagen och blir kanske inte tagen.

Grekland tar lättvindigt på en medlemsstats rätt att göra undantag från EU:s direktiv. Hit hör till exempel att få invänta besked om överklagande i landet. Rätten att stanna tills beslutet kommer gäller i regel med automatik, och bara under mycket speciella omständigheter gäller inte den rätten. Under inga omständigheter får ett land gå ifrån principen om nonrefoulment.

IPA med sina tillägg innebär restriktioner för nyanlända, som inte finns i direktiven. Hit hör att upp till 25 dagar inte få lämna mottagningslägret, vara övervakad av myndigheter och inte få ta emot besök inne i lägret eller utanför. (Detta är mer i linje med pakten, som antas innebära ett kraftigt ökat förvarstagande vid gränserna). I IPA finns möjliga straffåtgärder för asylsökande, som inte finns i direktiven men som känns igen från förslaget 2016 till ny Asylprocedursförordning och från paktens förslag. I båda finns en rad tillfällen att kunna straffa asylsökande som bryter – ibland av okunnighet – mot regler.

Mer specifikt för grekisk lag, för IPA, är kravet att tortyroffer måste bevisa vad de utsatts för genom certifikat från något av ett antal nämnda sjukhus. Av praktiska skäl, bland annat finns expertisen på andra kliniker än dessa sjukhus, är kravet inte hållbart (det påpekades i remissvaren till lagförslaget 2019). Organisationerna tar också upp asylsökandes rätt till effektiv tolkning vid de personliga intervjuerna, enligt EU-lag. Det fungerar många gånger inte.

Utan stöd i EU-lag och direktiv anger IPA tillfällen när asylmyndigheten kan hänvisa nyanlända till snabbprocedur, som vägran att lämna fingeravtryck. Om att hänvisas till snabbspår vid gränsen använder sig Grekland av paktens förslag om att hit ska medborgare i länder med 20 % beviljandegrad eller lägre hänvisas. För ensamkommande minderåriga går gränsen vid 15 år. Samma ålder ska gälla ensamkommande minderåriga, bara under 15 år ska de undantas från regeln om Turkiet som säkert tredje land.

Och så har vi de nya mottagnings- och identifieringslägren

I linje med hur Grekland förbereder sig för paktens förslag bör vi se de nya Multi-Purpose Reception and Information Centres, som ska ersätta nuvarande läger. De byggs i samverkan med EU. Naturligtvis är det bra att de gamla lägren, som är och har varit humanitära katastrofer, ersätts. Men de nya lägren har karaktär av fängelse och koncentrationsläger. De ligger ödsligt långt från bebyggda trakter, de kommer ha höga, kraftiga stängsel runtom, in- och utgångar kommer vara hårt kontrollerade, och de kommer innehålla förvar. Migrationsministern talar om dem som låsta, EU:s representanter säger att de blir öppna men med kontrollerade in och utgångar. Enligt nu gällande EU-lag och direktiv ska människor som söker skydd inte låsas in/stängas in. Hur öppenhet/inlåsning ska hanteras är en av många detaljer i den föreslagna pakten som medlemsstaterna diskuterar. Men även om det kommer bli möjligt att gå ut ibland är det ohyggligt att flyktingläger i Europa ska se ut som koncentrationsläger. Mer om de nya lägren i en annan artikel.

Resvägarna

Resvägarna för människor på flykt ändras. Till Grekland har i stort sett alla kommit via Turkiet. Men sedan 2021 har fler kommit över landgränsen i norr, Evrosgränsen. Enligt UNHCR siffror, presenterade i rapporten från Humanrights360, har 3 800 personer anlänt och sökt asyl i Grekland under första halvåret 2021. 2 505 kom över Evrosgränsen, 1 300 över havet.

Färre människor söker numera asyl i Grekland. Kanske stannar många kvar i Turkiet, eller söker de sig till Bulgarien och Rumänien? Tvärtemot de flesta andra EU-länder under pandemin sökte fler människor asyl här under 2020, visar EASOs analys, som presenterades veckan efter midsommar. Men jag vet inte från vilka länder de som söker asyl i Bulgarien och Rumänien kommer. Finns här afghaner som tar vägen från Turkiet till Rumänien över Svarta havet? Eller kommer flyktingarna från Ryssland och länder i forna Sovjetunionen? Vi vet att flera kommer från Irak. Från Afghanistan flyr nu tiotusentals medan talibanerna tar över landet. Kommer fler fly norrut via Tadjikistan, och Ryssland? Och sedan? Från Tadjikistan kommer uppgifter att de förbereder sig för att ta emot uppemot hundratusen flyende afghaner. Men också att Ryssland förbereder för försvara gränserna till sina samarbetsländer. Vart ska afghaner som flyr, kunna fly, när nu också Iran och förmodligen Pakistan stänger gränserna?

Avslut

Grekland har på många sätt redan infört väsentliga delar av en djupt ifrågasatt pakt, som är långt ifrån tagen av medlemsstaterna och parlamentet. Snabbprocedurer vid gränsen är omfattande, bevillningsgrad om 20% används, fokus ligger på återvändande, syriers asylansökan förklaras ogiltiga och med det nya beslutet om att även afghaner, somalier, pakistanier och bangladeshier är säkra i Turkiet kommer det gälla för tusentals asylsökande och i procent räknat 70 % av alla som söker asyl. Deras begäran om att söka asyl i Grekland kommer avslås med hänvisning till att de är säkra i Turkiet och där ska de söka asyl. Kanske kommer det också användas när flyktingar som erkänts och fått uppehållstillstånd ska ansöka om förlängning av tillstånden. Grekland visar också upp att omfattande beslut om återvändande knappast kan hanteras utan förvarstagande, och nya förvar planeras till de nya mottagningslägren. EU tar avstånd från pushbacks, och måste det, men signalerna från EU till Grekland om den grekiska asylpraktiken är generellt uppskattande.  Även om det påpekas att den som vill söka asyl har rätt att göra det och beslut om ogiltigförklarade asylansökningar måste vara individuellt baserat. Men det här visar också EU:s svaghet att straffa medlemsstater som bryter mot EU-lag och internationell rätt.

Covid – 19

Jag har inte tagit upp Covid 19 här. Lägren har klarat sig från omfattande spridning trots att friska och smittade ibland har blandats. Invånarna har hållits isolerade i månader och inte fått gå ut. Jag tror också att många i den grekiska befolkningen har varit livrädda och undvikit lägerinvånare om de skulle ha synts på stan – jag tänker nu på det enormt överbefolkade lägret på Samos på sluttningarna ovanför Vathy och där många fortfarande bor i skjul i bushen. Mat och förnödenheter har förts in i lägren av myndigheterna. Isoleringen har varit förödande för mångas mentala hälsa. Att många har varit djupt deprimerade och självmordsbenägna, även barn, tar en rapport från Läkare utan gränser upp. Mer om den och om lägren i en annan artikel.

Huvudsakliga källor

AIDA – Asylum Information Database – Turkiet update 2020. www.ecre.org

Arte/Keops prod. 2021, on Youtube: Greece: Illegal Pushbacks of Asylumseekers. Arte Documentary.    https://www.youtube.com/watch?v=GLdoxSL3seo

ECRE Weekly Bulletin, www.ecre.org

EASOs Asylum Analysis 2021 (för 2020) www.easo.europa.eu 

Humanrights360: Violations of human rights in Greece in the “light” of European Pact on Asylum and Migration “Fighting in the dark”. July 2021. https://www.humanrights360.org

Médecins sans Frontieres: Constructing Crisis at Europe´s Borders. June 2021. www.msf.org/greece

Refugees excluded in Grecce: Designation of Turkey as a “safe third country”. Presskonferens 14 juli 2021.     https://rsaegean.org/en/designation-of-turkey-as-a-safe-third-country/

UNHCR Greece pressreviews – kommer dagligen till prenumeranter.

UNHCR Greece Aegean Islands Weekly Snapshot, 14-20 June 2021

Webbsidan för Refugee Support Aegean med många artiklar och presskommunikéer, en del under menyrubriken Archive. Här på webbsidan bl a RSA, GCR, HIAS, DRC: Comments on the Bill amending deportation and return procedures, residence permits and asylum procedures. June 2021. www.rsaegean.org

Samt information från och genom mitt grekiska nätverk